Människor som är obekväma med eller inte förstår det som sker i bl.a. Bethel Church i Californien är ivriga att hitta anledningar till att avvisa det som sker. Detta har inte varit enkelt, eftersom Bill Johnson levt i integritet och hög moralisk standard i hela sitt liv. Alla hans barn är i heltidstjänst i Guds rike och han är ett föredöme när det kommer till generositet och hanterande av pengar. Bill skriver till 100 % under på trosbekännelsen och predikar evangeliet om Jesus Kristus. De teologiska synsätt som ibland ifrågasätts (t.ex. synen på sista tiden & helande) är perifiera frågor som vi kan ha lite olika åsikter om. Ingen har 100 % korrekt teologi. Inte ens du & jag! 😉
Bibeln ger oss rätt att kalla någon en falsk profet om man förnekar grunderna i evangeliet (se mitt dokument Falska profeter, falsk andlighet & urskiljning). Den enda kritik mot Bill som skulle ge någon rätten att kalla honom falsk profet har att göra med synen på Jesu gudomlighet under hans tid på jorden. Ingen förnekar att Bill tror att Jesus är Gud idag. Det uttrycker Bill tydligt och det står på hans församlings hemsida. Frågan är om det ligger något i det som sprids på internet: ”Bill förnekar att Jesus var Gud under sin tid på jorden”.
Ingen rök utan eld brukar man säga. När så många sprider en sak så måste det finnas grund för anklagelserna, eller? Tydligen inte. Jag har läst både svenska och engelska artiklar & dokument, debatterat med flera personer i frågan och en sak är klar: det finns INGEN SOM HELST grund för detta. För det första så har hittills ingen kunnat visa att Bill sagt eller skrivit att Jesus inte var Gud på jorden. Det finns alltså inga citat från honom där detta sägs. Inga alls. Följande är det bästa kritikerna lyckats vaska fram:
He performed miracles, wonders, and signs, as a man in right relationship with God…not as God. If He performed miracles because he was God, then they would be unattainable for us. (s. 29)
Bill diskuterar i sammanhanget inte kristologi eller reflekterar över Jesu gudomlighet. Han skriver om mirakler och hurvida Jesus utförde dem utifrån sin gudomlighet eller utifrån sin mänsklighet. Jesus var ju både människa och Gud. Notera att Bill indirekt skriver att Jesus var Gud på jorden, – han gjorde tecken och under som människa, inte som Gud. Det påståendet är bara relevant om Jesus var Gud och kunde ha utfört dem genom sin gudomlighet. Det Bill skriver bara några rader över på samma sida omöjliggör kritikernas påstående:
While He is 100 % God, He choose to live with the same limitations that man would face once He was redeemed. (s. 29)
Bill skriver här klart och tydligt att Jesus var 100 % Gud, men valde att begränsa sig genom att inte använda sin gudomlighet för att göra under och tecken. Bill ifrågasätter aldrig Jesu gudomliga identitet, endast hur han använder sig av den. I denna fråga har kristna inte varit överens genom historien. Vissa tänker att Jesus gjorde mirakler utifrån sin gudomlighet, medan andra menar att en del av begränsingen som Paulus skriver om i Fil 2:7 är att Jesus avstod från det och utförde alla kraftgärningar i Andens kraft. Vad man än tror i denna fråga är man inte en falsk profet eller villolärare.
Personligen tror jag Jesus gjorde mirakler i Andens kraft. Hur skulle annars apostlarna kunna utföra exakt samma mirakler som Jesus gjorde i Apostlagärningarn? Hur kan de senaste 2000 åren vara kantade av samma mirakler som Jesus gjorde? Lukas skriver om Jesus:
…hur Gud smorde Jesus från Nasaret med den helige Andes kraft, han som gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld.
Apg 10:38
Lukas tror att källan till Jesu mirakler var smörjelsen från den helige Ande.
Bill skriver på sin blogg 21 mars 2011:
Jesus was (and is) God. Eternally God. That never changed. But he chose to live with self imposed restriction while living on earth in the flesh – as a man. In doing so He defeated sin, temptation, the powers of darkness as a man. We inherit His victory – it was for us. He never sinned!
Johnson klargör här att han tror att Jesus gudomliga identitet inte förändrades när han blev människa. Han var fortfarande Gud. Men han valde att att begränsa sitt användande av den för vår skull – för att vi skulle ha ett realistisk föredöme. Jag har diskuterat med kritiker som läst detta citat och ändå hävdar att Bill förnekar Jesu gudom. Deras argumentation är luddig, rörig och kräver ofta flera sidor av text (fyllda av fantasifulla tolkningar av andra citat från Bill) för att få fram sin poäng.
Några av Bills kritiker har faktiskt ändrat sig, bl.a. utifrån citatet ovan. Några apologeter som ägnar mycket av sin tid åt att kritisera all nutida karismatik skrev följande:
McCarty and I have discussed these recent clarifications and have agreed that in the light of this information we think it necessary and appropriate to revise our conclusion. We now consider that Johnson is best understood as espousing not ontological kenosis (which is heresy) but functional kenosis (which is not heresy).http://beyondgrace.blogspot.com/2011/04/bill-johnson-and-divinity-of-christ.html
Jag tror personligen att problemet är att den karismatiska kristendom som Bill & Bethel Church står för är så annorlunda och vitt skild från somliga kritikers kristna tradition att de helt enkelt inte förstår vad Bill skriver. Ofta när jag debatterar i frågan upptäcker jag att personen missförstår nästan allt i Johnsons böcker. Finns man i olika traditioner med olika värdeladdningar och tolkningar av ord så går det ibland inte att kommunicera. Särskilt inte i skrift. Jag har inga problem med att kritikerna har en annan åsikt i frågan om mirakler. Men jag blir ärligt talat upprörd när man inte har något konkret att stödja sina allvarliga anklagelser med. Jag blir sorgsen när tydliga citat från Bill där han skriver att Jesus var Gud på jorden inte hjälper. Man verkar redan ha bestämt sig.
Låt mig ge ett exempel på hur kritikerna inte förstår Bills undervisning. Han skriver i When heaven invades earth att Kristus inte är Jesu efternamn, utan beskriver en verklighet. Bill påpekar att Kristus betyder ”den smorde”. När Jesus påbörjar sin tjänst läser han från GT:
”Herrens Ande är över mig. Han har smort mig till att…” (Luk 4:4).
Jag nämnde ovan hur Lukas skriver att Gud smorde Jesus med Andens kraft och att Jesus botade människor i djävulens våld. Andens smörjelse var nyckeln till Jesu tjänst. Innan Andens nedsänkande över Jesus efter dopet multiplicerade inte Jesus ens ett geléhallon eller uppväckte en ekorre från de döda 😉 Bill pekar på att själva titeln Kristus indikerar att Jesus gjorde mirakler genom Andens kraft, inte genom sin gudomlighet. Han menar att det var först i och med Andens smörjelse efter dopet som den fulla betydelsen av ”Kristus” realiserades i Jesu liv. Han menar INTE att Jesus blev Gud eller återfick sin gudomlighet då. Han menar heller inte att Jesus inte var den utvalde Messias redan innan. Bara att det var då titeln fick ett konkret uttryck.
Bill går vidare och funderar lite lekfullt vidare utifrån ordet ”kristna”, vilket ungefär betyder ”de smorda”. Precis som Jesus kan vi ta emot Andens kraft och göra det Jesus gjorde. Det betyder inte att vi är gudomliga eller att vi är jämställda med Jesus, bara att vi liksom honom med Andens hjälp kan utbreda Guds rike. Endast Jesus är Messias, den utvalde smorde Kungen som Israel väntade på.
Detta menar många kritiker betyder att Bill förnekar att Jesus var Gud. Ingen har hittills lyckats förklara för mig varför. För dem betyder Kristus att Jesus är den utvalde Messias som folket väntade på. De tror att Bill försöker peka bort från detta och ersätta Jesu gudom med att vi alla blir som Jesus i och med Andens smörjelse. Detta skriver eller säger aldrig Bill. Han tillägger endast ytterligare en dimension till Kristusbegreppet, utan att gå emot det kritikerna tror på.
Jag har stött på skeptiker som anklagar Bill för att han inte skriver mer om korset och Jesu gudomlighet i sina böcker. De menar att han har ett osunt fokus och borde fokusera mer på dessa saker. Detta sätt att resonera är mycket konstigt. Låt oss säga att någon skrivit en bok om fotboll. En journalist kritiserar författaren i sin krönika och menar att han borde skrivit mer om hockey och handboll. Detta vore förstås galenskap. Ändå är det exakt detta som sägs mot Bill Johnson. Boken ”When heaven invades earth” handlar om mirakler och ett liv i Andens kraft. Föga förvånande är den inte en kristologisk avhandling.
Alla behöver inte brinna lika mycket för reformation av Andens liv och kraft som Bill Johnson gör.
Men alla borde undvika att desperat gripa efter halmstrån och utan grund demonisera kristna ledare.
Jag önskar att mer av samtalet handlade om de verkliga frågorna: varför är den västerländska kyrkan så kraftlös i jämförelse med församlingen i Apostlagärningarna? Kan det vara så att vi saknar något? Hur välkomnar vi den helige Ande att verka mitt ibland oss?
Som du ser finns det ingen grund i anklagelserna mot Bill.
Han förnekar inte Jesu gudomliga identitet under sin tid på jorden.
Blessings!
/David
Amen, tack så jättemycket! Nu vet jag vart jag ska hänvisa nästa gång någon argumenterar för detta konstiga påstående.
Jag har hört Bill och många i profetrörelsen snacka om bibelordet att Jesus växte i favör och vishet efter att han var i templet som ung. Om han ”växte” kan han inte fullt ut vara Gud. Men det här mer ordvändningar än ett fel eller rätt synsätt. Hur pass begränsad eller fullt medveten om sin Gudom var Jesus när han låg i krubban? Fanns det en sorts grundmedvetenhet som alltid låg i honom eller växte han och förstod mer och mer och fick lära sig. Jag tror Jesus hade en grundmedvetenhet redan från början men att han också hade vissa begränsningar.
Jag har också hört Bill tala om det. Viktigt att komma ihåg att det inte är något han hittar på eller tar från ingenstans, utan det står ju faktiskt i texten. Hur Jesu gudomlighet uttryckte sig i Jesu tankar m.m. är omöjligt för oss att veta – vi kan bara spekulera. Jag håller inte med dig om att Jesus inte skulle kunna växa och samtidigt vara Gud. Eftersom Jesus var 100 % Gud & 100 % människa så kan det varit så att han liksom vi kunde växa i relation till Fadern och mogna precis som vi människor gör. Jesus växte aldrig i gudomlig identitet, men hans mänskliga sida borde absolut kunna utvecklas.
Riktigt bra, David!
”Man verkar redan ha bestämt sig.”
Is is important to always examine new movements of God carefully to decide if they are really from God. But this requires an open mind and a willingness to admit we are wrong. We humans are notoriously bad at this. Especially as we get older. We have formed our opinions about life at an earlier age and now have a particular value set or worldview. We then interpret what we see according to our beliefs rather than revising our beliefs according to what we see. This is true of both Christians and non-Christians.
I remember when John Wimber came to Australia in the 1980s. Some of the most well respected theologians of the day met with him for a well publicized debate and then proceeded to crucify him. They ran rings around him academically and intellectually and at the end of the debate when he humbly asked them how he should respond to their criticisms they asked him to leave Australia and never come back with his heresies and falsities. There were many of us who were deeply disturbed and ashamed of this incredible lack of humility on the part of some of our Christian brothers and sisters, leaders in the Australian church. But they, like the religious teachers of Jesus’ day, believed they were doing God’s will, defending the faith. They already had their belief system well worked out, and Wimber’s teaching just didn’t fit in.
Despite the attack Wimber didn’t leave and many were converted and blessed by the power and love of a God who refuses to be kept in a box made by men, a God who refuses to follow our doctrinal rules. Not that I am suggesting that God doesn’t have rules he follows. But our doctrine and theology are just an imperfect reflection of the infinite wisdom and knowledge of God.
Thanks for your hard work in explaining the teaching of Bill Johnson in such a way that it reveals him not as an opponent but as a prophet of God. You are unlikely to convince those for whom Johnson’s teaching threatens their doctrinal worldview. But for us who have little time (or the required skill) to read through and listen to Johnson’s teaching ourselves, to analyze it biblically and openly, it is good that your voice, known and trusted by many, is adding to the other side to the argument.
Looking forward to the next ”inlägg”.
Thanks David! Didn’t know you were reading my blog! 🙂
Good analysis! It’s the same thing happening over and over again in church history. I was to young when Wimber were under fire, but I’ve seen some of the homepages dedicated to crucify him. Just like with the criticism of Bill the arguments are terrible and the tone is harsh.
God bless, I hope you are well in Australia!
Hej David,
Jag tycker du förklarar detta på ett bra sätt. Som du vet är inte Johnson min ”husteolog” men jag blir samtidigt lite ledsen på att denna fråga verkar dras i långbänk och tycker ändå att rätt ska vara rätt. Det är inte heller från min sida ett försvarstal för allt som pågår på andra sidan atlanten. Det är bra att du belyser detta för jag tror att på denna punkt är nog Johnson missförstådd.
1) Har det skett något nytt som gör att detta hela tiden blir en fråga? Jag kanske missa något, i så fall ursäkta 🙂
2) In my humble and half-informed opinion. Jag uppfattar det så att när man tar in allt** han säger i frågan verkar det som att han är ganska traditionell i sin syn på Jesus. Johnson verkar mena att Jesus är fullt ut människa och samtidigt fullt ut Gud. Detta verkar vara hans grundhållning. Men sen kan det blir lite klurigt …
3) Vad Johnsson gör i sin bok som just tar upp bön och helande är att han i relation till detta försöker förstå hur sk ”mirakel” förhåller sig till gudamänniskan Jesus Kristus och till oss som lärjungar. Det följer ganska naturligt ur hans frågeställning.
Vad som blir intressant för honom i böckerna är just den mänskliga aspekten av Jesus för att just detta relaterar till oss som människor och lärjungar. Jag tror det är här det uppstår lite gnissel. Johnson lyfter fram Jesus som den mänskliga förebilden för alla människor. Jesus är den nya ”prototypen” av människan (Adam var den gamla, Rm 5-6) och hans liv som människa är en förebild för alla lärjungar. Jag anar att det ibland blir så att man läser ett uttalande som ”He performed miracles, wonders, and signs, as a man in right relationship with God…not as God.” lite ”atomistiskt” och taget och ur sammanhanget och förstå det som om att människan i sig själv nu besitter dessa krafter (i alla fall har jag stött på de som tyvärr [miss]förstått det så). Vore det så han beskriver det skulle jag också få problem med vad han säger. Vad Johnson å andra sidan verkar säga är att Jesus utför mirakel – så som en människa som står i rätt förhållande till Gud och – Jag tro det är så man måste förstå Johnson och att det är på just det sättet som Jesus blir ett föredöme för oss alla även i denna fråga och inte bara i fråga om t ex etik. Observera, jag menar inte att vi kan bli som Jesus i hans natur/essens (där är Jesus speciell och vi blir inte plötsligt gudar) men att vi kan efterlikna honom i hans sätt att vara och agera som människa.
4) Dessutom är det så att när jag tittade på detta för ett par år sedan ”försvann”, läs raderades, en del kritik som riktades mot honom i diverse forum på nätet allteftersom att man upplystes om sammanhanget i boken (dvs vad han skriver några meningar längre ner) och en källa bad om ursäkt för att man inte läst helheten. En veckan fanns kritiken där andra veckan var den borta, ibland med en ursäkt.
5) Vi bör nog vara försiktiga i fråga om att vara allt för säkra på just HUR Jesus gör de under som tillskrivs honom. Jag tänker att det är svårt för oss att avgöra. Dvs, gör Jesus under för att han är GUDA-människan Jesus (betoningen på GUD) eller gör Jesus under för att han är Guda-MÄNNISKAN som står i ett rätt förhållande till Fadern (dvs, betoningen på Jesus som människa i rätt relation till Fadern som ett exempel för alla lärjungar). Jesus är både Guds Son och Människosonen. Ett liknande ”test-case” kan vara frestelsen. Övervinner Jesus Satan i prövningen ute i öknen för att han är GUDA-människan Jesus, dvs, Gud kan inte frestas och därför vinner han (men … varför verkar det som att Jesus prövas)? Eller, är Jesus Guda-MÄNNISKAN, som är fylld av Gudomlig-Ande är det första exemplaret av den nya människan i den nya skapelsen som övervinner satan och synden och således öppnar vägen för alla till rättfärdigt liv och kamp mot synd och ondska (notera, fylld av Ande). Vi kanske inte kan spela ut det ena perspektivet mot det andra. Det kan finnas aspekter i båda som är viktiga. Johannes uttrycker det vacker: ”Ordet blev kött och tältade/tabernaklade ibland oss”. Det innefattar att det Eviga Ordet (λογος) inkarneras och samtidigt att det verkligen blev kött (människa) och inte bara låtsades vara människa. Ljuvliga mysterium!
Allt gott /Patrik
** = Jag vet inte om jag fått med ”allt” men läser hela sammanhanget i avsnittet samt kollar hur han uttalar sig på andra ställen.
Tack Patrik för din vishet och ditt perspektiv, mycket bra! Just denna fråga hoppas jag börjar förlora sitt intresse, även bland ”online-väktarna”. Faktum är att jag av misstag råkade re-publicera detta gamla inlägg (skrev detta 2012 tror jag) imorse, vet ej hur det gick till faktiskt! 😀
Blessings!