Bibeln och helandetjänsten del 2: Kraften till helande är knuten till korset

Här kommer andra inlägget av tre om Bibeln och helandetjänsten från gästbloggare Olof Edsinger! (mer om gästbloggandet här)

**********************************************************

Bibeln och helandetjänstenHur blev helande från kroppslig sjukdom en del av evangeliet? Det enklaste svaret är att Jesu seger över sjukdom hör samman med hans seger över synden.

Att sjukdom är något ont är helt klart utifrån Bibelns vittnesbörd. I Edens lustgård fanns det inte någon sjukdom. Himlen beskrivs som en plats där ”ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga” ska finnas, en plats där människorna på nytt ska få tillgång till livets träd – ett träd vars blad ger ”läkedom åt folken” (Upp 21:4, 22:2). När Jesus lärde sina lärjungar att be var det just dessa förhållanden han uppmanade oss att ropa till Gud om: ”Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen” (Matt 6:10).

Ingen vet säkert varför sjukdom och lidande finns. Men genom Bibeln vet vi att sjukdom kom in i skapelsen genom synden. Petrus säger till officeren Kornelius att Gud ”smorde Jesus från Nasaret med den helige Andes kraft, han som gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld, ty Gud var med honom” (Apg 10:38). Eftersom Petrus här använder uttrycket ”att vara i djävulens våld” som en omskrivning för sjukdom måste vi rimligen kunna förutsätta att sjukdom inte är något som Gud vill!

Sju hundra år innan Jesu födelse skrev profeten Jesaja om en märklig gestalt, en ”lidande tjänare” åt Gud. I kristen tradition identifieras denna tjänare med Kristus, och Jesajas ord ses därför som en profetia om vad Jesus gjorde på korset:

Det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. (Jes 53:4-5)

Vad innebär det att Jesus ”bar våra sjukdomar”? Jo, om sjukdom är en följd av syndens och djävulens makt (Apg 10:38) måste Jesu seger över synd, död och djävul också medföra seger över sjukdom. Att denna tolkning av Jesaja är korrekt förstår vi av att Matteus refererar till denna profetia när han ska förklara hur det kom sig att Jesus kunde alla människor som bad honom om hjälp:

När det blev kväll, förde man till honom många besatta. Och han drev ut de onda andarna med ett ord och botade alla sjuka, för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Jesaja: Han tog på sig våra svagheter, och våra sjukdomar bar han. (Matt 8:16-17)

Kontentan av detta blir alltså att kroppens upprättelse genom gudomligt helande är en omistlig och naturlig del av det kristna budskapet. Vi har inte rätt till helande i alla situationer, men Jesu seger över fördärvsmakterna gör att vi i Jesu namn har tillgång till hans helande kraft. Helandet från synden hör på så sätt samman med helandet från kroppslig sjukdom, något som även framgår av följande berättelse:

Jesus steg i en båt och for över sjön och kom till sin egen stad. Där förde de till honom en lam man, som låg på en bädd. Och då han såg deras tro, sade han till den lame: ”Var vid gott mod mitt barn. Dina synder är förlåtna.”

Några skriftlärda tänkte: ”Han hädar.” Jesus såg deras tankar och sade: ”Varför tänker ni så ont i era hjärtan? Vilket är lättast att säga: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp och gå? Men ni skall veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder.”

Sedan sade han till den lame: ”Stig upp, ta din bädd och gå hem!” Då steg mannen upp och gick hem. När folket såg det, greps de av fruktan och prisade Gud, som hade gett sådan makt åt människor. (Matt 9:1-8)

Även om evangelisten främst tycks vilja visa på Jesu makt att förlåta synder, är det tydligt att förlåtelsen och helandet kopplas samman. Som jag ser det måste detta innebära att Jesus inte gör någon åtskillnad mellan den andliga och kroppsliga upprättelse som mannen får erfara. Båda är en del av frälsningen. Låt vara att förlåtelsen är den viktigaste konsekvensen av rikets inträngande i hans liv, eftersom det är förlåtelsen – inte helandet – som öppnar oss för gemenskapen med Gud.

**********************************************************

Blessings!
/David


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s