Kingdom blog

Tänk om vetenskapen uppfann ett mirakelpiller som gav dig frid när du är orolig, gjorde dig glad när du är ledsen eller arg och gav hopp när det känns hopplöst Som om inte det var nog ger dig pillret mer kärlek till Gud och människor och gör dig känsligare för Guds tilltal och vägledning. Dessutom gör pillret att du blir mer genomsyrad av den helige Ande och mer lik Jesus. Det finns förstås inget sådant piller, men faktum är att jag just beskrev tungotalets gåva! 😉 Naturligtvis löser inte tungotalets gåva alla problem, men jag skulle vilja påstå att gåvan är rejält underskattad – även i karismatiska sammanhang. Vissa kristna tror inte att gåvan är till för idag, andra reducerar den till ett tecken på andedop, och många som har gåvan använder den inte särskilt mycket. Man använder den mest som en ”conversation-starter” innan de ber vanligt eller börjar lovsjunga. 

Vi har tidigare i bloggserien konstaterat att Andens gåvor är verktyg, – de är alltså skapade av Gud för att vi behöver dem. Varje gåva är oerhört kraftfull och har ett specifikt syfte. Vad är tungotalets gåva?  Vad är egentligen syftet med tungotalets gåva? Kan alla få tungotalets gåva? Hur tar man emot gåvan? Detta är frågorna jag kommer att utgå ifrån i detta inlägg.

VAD ÄR TUNGOTALETS GÅVA?
Ordet tungotal kan låta konstigt, man kan nästan se en fladdrande tunga framför sig. 😉 Det grekiska ordet är glossolalia, vilket ungefär betyder ”tala språk”. Ett gammalt svenskt ord för språk är tungomål, därav ordet tungotal. När jag talar om tungotalet med personer som inte redan är invigda i ”kyrkiskan” så talar jag hellre i termer av ett övernaturligt bönespråk där man från sin ande kommunicerar med Gud.

Den som talar tungomål talar inte till människor utan till Gud. Ingen förstår honom när han i sin ande talar hemligheter. (1 Kor 14:2)

När man får tungotalets gåva så får man helt enkelt förmågan att tala ett nytt språk. Detta kan vara ett språk som existerar idag, ett utdött språk och somliga tror utifrån 1 Kor 13:1 att vi kan tala änglars språk. Tungotalet är ett bönespråk, där man talar till Gud. Paulus säger ovan att vi ber på bönespråket med vår ande, inte med vårt förstånd. En skillnad mellan att tala i tungor och tala andra språk är att jag inte vet vad nästa ord blir, utan Anden tillsammans med vår ande ger orden. Samtidigt krävs en samverkan mellan Anden och oss, – vi behöver öppna munnen och börja tala i tro. Den som ber i tungor kan själv välja när den vill börja tala, när den vill sluta och kan själv välja ljudvolym (även om Anden ibland kan initiera). Det är just denna växelverkan som gör att tungotalets gåva är svår att förklara. Den behöver upplevas helt enkelt!

VAD ÄR TUNGOTALETS SYFTE?
Efter ovanstående utläggning kan man undra: ”Varför ska jag ens försöka be på ett språk jag inte själv förstår när jag kan be till Gud på svenska?” That is the question. Här kommer 3 anledningar:

1. Att tala i tungor bygger upp den som talar

”Den som talar i tungor bygger upp sig själv” (1 Kor 14:4)

Många som har gåvan berättar om hur Gud ger dem frid, glädje, bördor lyfts av, Guds närvaro omsluter dem m.m. när de talar i tungor. Flera vittnar om hur de blir mer känsliga för Guds tilltal och vägledning och fylls av kärlek till människor då de ber på detta sätt. Även om vi inte känner någonting speciellt så vet vi från Bibeln att vi byggs upp när vi talar.

2. Man vet inte vad man säger!
Detta kan tyckas vara en nackdel, men är faktiskt en av tungotalets fördelar. Ibland är det svårt att komma på saker att säga eller orka engagera tanken under en längre tid. Eftersom tungotalet går helt under radarn på förnuftet så kan man be länge och fritt. Det kan också vara enklare med tungotal än vanlig bön när man gör någonting annat samtidigt, eftersom tungotalet ej tar upp lika mycket simultankapacitet.

3. Gud vet vad vi behöver be om
Många gånger vet vi egentigen inte vad vi behöver, men Anden vet! När vi ber i tungor så inger oss den helige Ande exakt vad vi behöver be.

KAN ALLA KRISTNA FÅ TUNGOTALETS GÅVA?
Svaret på denna fråga variar beroende på vem man frågar. Här är helt enkelt inte kristna överens. Hur tänker de som tror att alla kan få gåvan?

Jag önskar att ni alla ska tala tungomål. (1 Kor 14:5)

Dessa tecken ska följa dem som tror…de ska tala nya tungomål. (Mark 16:17-18)

Varför skulle Paulus skriva att han önskar att alla i församlingen i Korinth skulle tala i tungor om det inte är möjligt för alla att få gåvan? I bästa fall är Paulus ord i så fall slarviga och vilseledande. I Markusevangeliets version av missionsutsändningen säger Jesus att tungotal är en av de saker vi kommer att känna igen de som tror på. Man påpekar att Jesus inte ger några restriktioner utan gåvan gäller alla troende. I Apostlagärningarna när Anden ger tungotalets gåva ges heller aldrig några restriktioner eller begränsande uttalanden.

På en mer filosofisk nivå kan man också argumentera för att Gud vill ge gåvan till alla troende. Tungotalets gåva är unik bland de karismatiska gåvorna eftersom den är ensam om att vara till för personen som har gåvan. Gåvan är en hjälp att bli mer lik Jesus och en hjälp till det personliga bönelivet. Gåvan är inte kopplad till någon specifik kallelse eller tjänst. Varför skulle då Gud vilja ge denna gåva endast till vissa av sina barn? Om nu tungotalet är en sådan kraftfull hjälp och har så många fördelar, hur kan bara några få behöva den?

Dessutom menar många att erfarenheten av verkligheten tyder på att tungotalets gåva är för alla. Det finns församlingar där i princip alla (åtminstone alla som valt att söka gåvan) har gåvan. I församlingar där man inte tror på tungotalets gåva eller söker den ivrigt så har ofta inga eller några få gåvan. Alltså verkar vår förväntan och praktik vara den avgörande faktorn, snarare än Guds vilja.

Hur tänker då de som menar att alla inte kan gå gåvan? Dels argumenterar man utifrån erfarenhet, – alla kristna har inte tungotalets gåva. Dels utgår man ifrån följande bibeltext:

27Ni utgör Kristi kropp och är var för sig delar av den.  28I sin församling har Gud gjort några till apostlar, andra till profeter, andra till lärare; åt några har han gett gåvan att göra under, att bota sjuka, att hjälpa, att styra, att tala olika slags tungotal.  29Kan alla vara apostlar? Eller profeter? Eller lärare? Kan alla göra under?  30Eller bota sjuka? Kan alla tala med tungor eller tolka sådant tal? 31Nej, men sök vinna de nådegåvor som är störst. Och då skall jag visa er en väg som är överlägsen alla andra. (1 Kor 12:27-31)

Tanken att tungotalet endast är för några utvalda vilar helt och hållet på denna text. Vid första anblicken ser det ut som om frågan är avgjord. De som tror att gåvan är till för alla menar att detta är en misstolkning av texten. Man pekar på att sammanhanget är när den lokala församlingen kommer samman. Att alla inte kan göra samma sak, utan att det behövs en bredd eftersom det finns olika behov och Anden vill göra olika saker. Man menar alltså att Paulus här inte är intresserad av att universellt besvara frågan om vad som är möjligt eller inte möjligt för den troende utan att syftet är att peka på att alla gåvor är lika viktiga och att Anden utrustar utifrån vad som behövs i den lokala gemenskapen.

Ett annat sätt att förstå texten är att Paulus här talar om tjänster. Alla är inte evangelister, men vi vet att alla kan evangelisera. Alla är inte profeter, men alla kan höra Guds röst. Alla är inte lärare, men alla kan undervisa någon. Alla har inte en helandetjänst, men alla är utifrån Mark 16 & Matt 10 utsända att be för sjuka. På samma sätt har inte alla en särskild tjänst i församlingen att tala i tungor och uttyda det, men alla kan tala i tungor.

Personligen tror jag att alla som vill har möjlighet att ta emot gåvan, men inte att alla måste söka gåvan. Tungotalets gåva får aldrig bli måttstocken för andlighet.

HUR TAR MAN EMOT TUNGOTALETS GÅVA?
Det finns två sätt att ta emot tungotalets gåva. Jag brukar likna dem vid automat eller manuell växellåda. 🙂 En vän satt tillsammans med en grupp och bad vid ett tillfälle. En person ställer sig bakom henne och lägger handen på hennes huvud och ber. Plötsligt känner hon hur hon uppfylls av Guds närvaro och hon börjar tala i tungor. Glad men förvånad! Det är vad jag kallar automat, – det går enkelt och den som tar emot gåvan behöver inte anstränga sig eller engagera sig det minsta. Det är som att Gud tar över munnen och sköter alltihop.

Så var det inte för mig. Jag fick förbön för gåvan men ingenting särskilt hände. Munnen fick inte plötsligt sitt eget liv som jag hade hoppats på. Mannen som bad sa att vi ibland behöver växelverka med Anden genom att vi i tro aktiverar vår mun och talar ut eller nynnar någonting. Att något ord kanske kommer dyka upp i huvudet och då ska jag tala ut det. Han lät mig sitta själv en stund och efter  några minuters random nynnande märkte jag hur jag då och då sa saker som kändes annorlunda. Jag hade även ett mer spcifikt ord i huvudet. Förebedjaren kom tillbaka och jag berättade mitt ord. Det visade sig att det betyder helig på spanska! Detta mer manuella sätt är svårare eftersom det kräver mer risktagande och uthållighet från vår sida, men är enligt min erfarenhet det vanligaste sättet. I tider av andeutgjutelser och situationer av stark Gudsnärvaro misstänker jag att automat är vanligare.

Jag brukar likna mottagandet av tungotalet vid att ta emot en present. Både vid automat och manuell får man presenten i knäet. Vid automat öppnar sig presenten av sig själv och innehållet ploppar upp. Vid manuell får man själv lirka med tejp, snören och öppna locket! 🙂 När man börjar tala i tungor är inte alltid språket helt perfekt, utan man kan vara som ett barn inför Fadern, som likt en god förälder glädjer sig över framsteg och hjälper barnet utveckla sitt språk. Det är inte ovanligt att man får ett eller en handfull ord en tid, och att språket succesivt växer fram.

Tecken på att man fått tungotalet (men kanske ännu inte börjat tala):

• Sensation av värme eller Guds närvaro
• Man ”har något på tungan” men får inte riktigt fram det
• Man hör ord i sina tankar, tänker på ord eller ser dem som bilder inom sig
• Tungan börjar röra sig okontrollerat
• Munnen börjar röra sig av sig själv
• Diverse övernaturliga sensationer i eller kring munnen
• Ibland talar man ut ett främmande ord när man ber vanligt

ATT HJÄLPA ANDRA TA EMOT GÅVAN – EN MODELL
Det finns naturligtvis ingenting magiskt med denna modell, men den har varit till hjälp för oss och vi har utarbetat och använt den under tio års tid. Att se människor ta emot och upptäcka sin nyfunna gåva är fantastiskt! Jag minns särskilt ett Anden gåvor-seminarium på Chililägret. Anden gav ca 30 personer tungotalets gåva under samma bönestund!

1. Förklara hur ni kommer att gå till väga
Detta skapar skapar trygghet och hjälper personen att slappna av och fokusera bort från själva processen.

2. Tacka Gud för Hans godhet och vilja att fördela goda gåvor
Tacksamhet förlöser Guds närvaro och personen får hjälp att sätta fokus på Gud istället för på sin egen prestation.

3. Be Gud ge personen tungotalets gåva
Det finns ingen magisk bön. Det finns dock en poäng i att lägga handen på personen, eftersom Gud ofta använder våra händer för att ge Andens gåvor (klicka HÄR för mer om handpåläggning). Jag brukar be böner som: ”Helige Ande, jag välkomnar Dig att komma över personen just nu, ge tungotalets gåva till [personen]. Jesus jag ber att Du ger [personen] tungotalets gåva.”

4. Sitt kvar en stund och be i Anden 
Vi gör detta av två anledningar, – för det första ger det Anden tillfälle att forma våra böner för personen såsom Han vill, för det andra så kan det hjälpa personen att få höra hur ”ickesvenskt” och annorlunda tungotalet kan låta. Rädslan för att säga någonting konstigt kan motverkas, och personen behöver inte känna att hen är den ende som ber i tungor.

5. Låt personen sitta själv en stund
En person som sitter och öppnar upp tungotalets gåva tillsammans med Anden känner ofta starka känslor av längtan, men också av oro och prestationsångest. För många är det skönt att få utrymme att utforska och ta steg utan att någon hör eller ser.

6. Återvänd för ev. fortsatt uppmuntran och stöd
Det är vanligt att vi kommer tillbaka och att personen känner sig lite missmodig och frustrerad. Vi ber personen berätta vad som hänt sedan vi bad Gud ge dem gåvan, om de upplever att Gud gjort något och om hur de prövat gåvan. Ofta svarar de att de suttit och väntat på att Anden ska börja röra deras mun (automat). Då uppmuntrar vi dem genom att säga att det är vanligt att det tar lite tid, att det inte är någon brådska osv. Sedan uppmuntrar vi dem att ta steg i tro och börja röra munnen, kanske börja nynna någonting eller så. Vi hjäper dem också att försöka flytta fokuset från sig själva till den de ska tala till, nämligen Gud. Sen ber vi ibland en bön om att Anden ska fortsätta fylla dem, smörja deras mun med olja, ge dem ord och liknande böner. Efter en stund lämnar vi dem själva igen för att lite senare åter igen stämma av läget. Det är inte ovanligt att personen börjar tala i tungor först efter andra eller tredje återbesöket. Om det inte bryter igenom för personen så normalisera det och uppmuntra personen att fortsätta hemma, eller erbjud dig att sitta med personen och fortsätta be någon annan dag.

Generellt tips – musik i bakgrunden!
Detta kan både vara bra när man har ett seminarium med hundra personer och när man sitter hemma hos en kompis som söker gåvan. Musiken ger ökad integritet och personen behöver inte oroa sig över att alla lyssnar.

AVSLUTANDE TANKAR

Jag tackar Gud för att jag talar i tungor mer än någon av er. (1 Kor 14:18)

Paulus skriver till församlingen i Korinth att han talar mer i tungor än någon av dem (1 Kor 14:18). Om aposteln Paulus använde gåvan så mycket måste det innebära att han ansåg att tungotalet var en viktig del av hans liv, – både för honom personligen och för hans tjänst. Jag tror att många kristna med tungotalets gåva ännu inte har upptäckt den oerhörda kraft som finns i det Anden har givit dem.

För ca 10 år sedan hörde jag talas om en man som bestämde sig för att tala i tungor 10 minuter det första han gjorde varje morgon i en vecka. Efter veckan var han helt förundrad, – hans medveteten om Guds närvaro i vardagen ökade markant, han uppfattade fler tilltal från Gud, hans böneliv blev mer dynamiskt och Guds rike bröt fram på oväntade sätt genom hans liv under veckan. Jag blev förstås nyfiken! Precis som många andra kristna så hade jag fått tungotalets gåva, men använde det inte överdrivet mycket. Kanske några rader här och där som inledning till ett lovsångspass eller några ord i samband med bön. Jag antog samma utmaning och satte timern på 10 minuter varje morgon under en veckas tid. Min erfarenhet av detta ”experiment” liknade mannens, – någonting förändrades markant i mitt liv. I början kändes det lite torrt och ovant att sitta så länge i sträck och bara be i Anden (be i Anden är synonymt med att be i tungor), men frukten var tydlig.

Sedan dess har jag tagit denna gåva från Gud på större allvar och försöker att använda den mer. Vid ett tillfälle hörde jag om en person som känt sig ledd av Gud att be i Anden i flera timmar. Min tanke: jag har aldrig bett i Anden i en timme i sträck, undrar vad som händer då? 😉 Paulus ägnade troligen åtskilliga timmar i vardagen och på sina resor till att be i tungor, eftersom han påstod sig tala mer än alla korintherna!

Låt oss likt Paulus ivrigt söka Anden gåvor, även tungotalets gåva!

Blessings!
/David