Kingdom blog

I förra inlägget gick jag igenom det jag tycker är basic kring helande, – varför helande är viktigt och hur vi förmedlar helande från Gud på ett bra sätt. I detta inlägg vill jag försöka besvara några av de frågor som helande brukar väcka. Naturligtvis får man olika svar på dessa frågor beroende på vem man frågar! 😉 De perspektiv som jag har landat i upplever jag som bibliskt förankrade och skapar frid och frihet. Om du vill vara en person som praktiserar helande kan det vara bra att ha reflekterat kring följande frågor:

• Vill Gud hela alla?
• Varför blir inte alla helade?
• Varför helar Gud skavsår när småbarnsmammor dör i cancer?
• Är helande av mindre åkommor onödigt?
• Varför är helande ett så laddat ämne?

VILL GUD HELA ALLA?
Hösten 2003 började jag och min fru på Mariannelunds Folkhögskola. Under året bad vi regelbundet för några personer i behov av både fysiskt och psykist helande. Ingenting hände. På den tiden hade jag inte fått någon direkt undervisning kring helande, och jag började ge upp. Tänk om inte Gud vill hela personerna vi ber för så ofta? Vissa säger ju att han inte vill hela alla. Tänk om jag går emot Guds vilja när jag ber för dem? Tänk om han vill att de ska brottas med detta, i alla fall ett tag till? Men varför skulle Gud vilja det? Tankarna snurrade och jag märkte hur jag började undvika situationer där jag behövde be kring helande. Det finns olika svar på frågan om Gud alltid vill hela. Jag har landat i övertygelsen att han alltid vill det, bl.a. av följande anledningar:

1. Jesus är perfekt teologi

Jesus svarade: ‘Så länge har jag varit tillsammans med er och ändå känner du mig inte Filippos? Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du då säga: ‘ Visa oss Fadern?’ (Joh 14:9)

Jesus är en perfekt avbild och representation av Fadern (2 Kor 4:4). Om vi vill veta vem Gud är, och vad han tänker om saker och ting så ska vi se på Jesus. Jesus helade alla som kom till honom, han tvekade aldrig och han gav aldrig några vilkor. Vid ett tillfälle frågar en spetälsk man Jesus om han vill bota honom. Jesus svarar ”Jag vill, bli ren” (Matt 8:3). Jesus behandlade alltid sjukdom som någonting ont och aldrig som någonting Fadern sänt eller som han använder för människors bästa. Naturligtvis kan Gud använda även onda omständigheter och vända dem till vår fördel, men det är inte samma sak som att han ville de onda omständigheterna (Rom 8:28). 

2. På jorden såsom i himlen…

Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske,
på jorden så som i himlen. (Matt 6:3)

Detta är en standardbön som vi kan använda på alla böneämnen. I himlen finns det inga som inte känner Gud, inga som är ensamma, inga krig, ingen mobbing, inga som är plågade av demoner. Därför kan vi med frimodighet leda människor till frälsning, inkludera de ensamma, verka för fred och försoning, motverka mobbing, och befria människor från onda andar. På jorden såsom i himlen. Låt oss tillämpa denna bön på helande. Finns det några sjuka i himlen? Nej. Alltså är det inte Guds vilja där. Och vi ska ju be att Guds vilja ska ske, “på jorden såsom i himlen.” Alltså vill Gud alltid hela sjukdom på jorden.

3. Gud är en god Far
Ibland gör vi saker onödigt komplicerade och abstrakta. Gud är god! Det han gör är gott, verkar gott, känns gott, och ser gott ut. Rent instinktivt tänker vi alla att en Gud som använder sjukdomar för att forma sina barn är ond. Det krävs kalvinistisk teologisk bearbetning för att nöta bort denna naturliga känsla. Jesus säger att Gud är en god Gud som vill ge goda gåvor till sina barn. Gud ger inte den som ber honom om bröd en giftorm osv (Matt 7:7-11). Tanken att Gud ger sjukdomar och medfödda handikapp ger bestående skador på vår gudsbild. Någon sa följande: ”Om Gud ger sjukdomar och plågor till sina barn är han universums största barnmisshandlare.” Om inte Gud vill att alla ska slippa sjukdom och lidande är han inte en god far.

4. Sjukdom leder inte till positiv utveckling
Kalvinistisk teologi menar att Gud i detalj kontrollerar allt i våra liv. Varje sjukdom, dödsfall, våldtäkt, mobbing och tortyr som äger rum på jorden är en del av Guds detaljerade plan. Förintelsen under andra världskriget var Guds idé och det var han som såg till att den ägde rum. Kalvinismen är inte vacker. Tyvärr präglas många kristnas syn på Guds vilja att hela av just kalvinismen. Kalvinismen hävdar att Gud både ger och använder sjukdom för att forma och bygga vår karaktär. Tur för Gud att syndafallet ägde rum, eftersom han är så beroende av sjukdom för att vägleda sina barn…

Jag växte själv upp med sjukdom av olika slag. Jag hade ofta öroninflammation och streptokocker. När jag var ca 10 år gammal fick jag en fruktansvärd kronisk magkatarr. Dygnet runt hade jag besvär med magen och vissa kvällar och nätter hade jag som knivhugg i magen. Jag låg i sängen och skrek i panik. Magbesvären fortsatte i ca 9 år (dock utan knivhuggen). När jag var ca 10 år fick jag tinnitus. Lycka till att somna med magkatarr och tinnutus som gör sitt yttersta för att skapa panikkänslor! Jag minns hur jag sitter i vardagsrummet en kväll och ställer frågan: Varför Gud? Varför föddes jag? Jag vill inte leva längre om det ska vara såhär!”

När jag är sjuk blir jag inåtvänd, bitter, trött, lättretlig och har svårt att prioritera bön och bibelläsning. Tror de flesta kan skriva under på det. Naturligtvis är mina lidande ingenting jämfört med de plågor många får genomlida. Min Gud vill motverka alla syndafallets konsekvenser.  Min Gud hatar sjukdom och vill alltid hela!

…
Att betjäna de sjuka och skadade är krävande nog även utan dålig teologi. När man inte ens kan ha sin tillit och styrka hos Gud som förebedjare blir bördan stor. Om inte Gud alltid vill hela blir det helt enkelt förvirrande! Om man som förebedjare är osäker på Guds vilja varje gång man ber för någon så minskar förväntan och tron. Det är inte konstigt att många kristna undviker helande med tanke på kalvinismens inflytande i västvärlden. Det är värt att notera att det som senare kom att utvecklas till det vi kallar kalvinism inte existerade de första 400 åren i kyrkans historia. (mer om kalvinism och frågor kring Guds allmakt HÄR). 

VARFÖR BLIR INTE ALLA HELADE?
Men om Gud vill hela alla, varför blir då inte alla helade? Det första vi behöver slå fast är att Guds vilja inte alltid sker på jorden. Det står i 1 Tim 2:4 att Gud vill att alla ska bli räddade och komma till insikt om sanningen. Blir alla människor frälsta på jorden? Nej. På samma sätt vill Gud att alla ska bli helade, men alla blir inte helade. 

Innan Gud skapade människor och änglar hade Gud 100 % kontroll över allt som skedde i himmel och på jord. Det fanns ju liksom bara han där! När Gud skapar änglar och människor ger han oss en fri vilja, vilket innebär att vi kan påverka vår omgivning både positivt och negativt. Både änglar och människor gör uppror mot Gud och skapelsen spårar ur. Det står i Rom 8:20 att hela skapelsen ligger under tomhetens välde. Vi förlorar vårt eviga liv, våra kroppar påverkas och sjukdom kommer in i bilden. Gud verkar och agerar, men gör det inom ramen för fria viljans spelregler. Detta är inget scenario som tvingats på Gud, utan han var fullt medveten om att kärlek och frihet innebär risk. Han har alltså medvetet avstått från att alltid få sin vilja igenom. Poäng: bara för att en person inte blir helad innebär inte det per automatik att det var Guds vilja att personen förblir sjuk eller skadad. 

Vi ser att följande saker kan påverka om någon blir helad eller inte:

1. Hur många gånger vi ber (Mark 8:22-25). Många gånger tror jag helt enkelt att vi ger upp för tidigt.
   
2. Att vi ber för fel sak. Läkarvetenskapen säger att en mycket hög procent av all sjukdom är psykosomatisk, d.v.s. att de fysiska problemen endast är sympton på en inre orsak. Vi kanske ber för en persons ledvärk istället för att ta itu med orsaken, som t.ex. kan vara bitterhet. Eller så ber vi för en persons rygg, när det i själva verket är höfterna som är sneda och behöver rätas ut.
   
3. Synd (1 Petr 3:7). Medveten synd kan såsom Petrus skriver göra att våra böner förlorar sin kraft.
4. Tro. ”Om någon av er brister i vishet skall han be till Gud, som ger åt alla utan förbehåll eller förebråelser, och han skall få vad han ber om. Men han skall be i tro, utan att tvivla. Den som tvivlar liknar en våg på havet som drivs och jagas av vinden. En sådan människa, tvehågsen och vacklande i allt hon gör, skall inte vänta sig något av Herren.” (Jak 1:5-8) Jakob skriver att Gud ger åt alla utan förbehåll och förebråelser. Detta är den gudsbild Jakob utgår ifrån. Att be i tro är att lita på att Gud är god och vill gott. Att förvänta sig att sjukdomen kommer att helas. Tro är dock ingen mental inställning vi kan pumpa upp i förbönssituationer. Tro är någonting organiskt och relationellt som växer fram i vår relation med Gud. Jag betonar aldrig tro när jag undervisar om helande. Vad händer om jag säger till någon att den har liten tro? Exakt, – den får ännu mindre tro!
   
5. Fallna änglar kan fördröja/blockera bönesvar (Dan 10). Redan första dagen Daniel bad till Gud sände Gud ängeln Gabriel som svar på bön. Tre veckor senare anländer Gabriel och berättar att han blivit fördröjd i tre veckor eftersom änglafursten över Persien blockerade honom. Det var inte förrän änglafursten Mikael kom till Gabriels hjälp som han bröt igenom. Här får vi en inblick bakom kulisserna och det blir uppenbart att saker i den osynliga verkligheten ibland påverkar det som sker på jorden. Tänk om vår bön om helande för en person fördröjs i tre veckor? Tänk om den blockeras helt? Den andliga kampen är tyvärr en biblisk verklighet, vare sig vi gillar det eller inte. 
6. Nivån av kraft för helande hos förebedjaren. Alla kan be för sjuka och se dem bli helade, men alla kan också växa i kraft och smörjelse. Sannolikheten att du blir helad när jag ber för dig är mindre än när t.ex. Randy Clark ber för dig. De som ser mycket helande av svåra sjukdomar har ofta sökt genombrott i en lång process där de steg för steg vuxit i helandesmörjelse. Många kyrkor i väst undervisar aldrig om helande eller uppmuntrar och tränar sina medlemmar att växa i helande. När sedan någon blir svårt sjuk i församlingen brukar några lite trevande ändå be för personen. Vi skulle se oerhört många fler genombrott om vi tog helandetjänsten på allvar. Vi kan inte förvänta oss att särskilt mycket sker när vi systematiskt negligerar Andens gåvor och tjänst i Andens kraft.
   
7. Ingen aning! 🙂

Poängen med dessa faktorer är inte att vi i varje enskilt fall ska ta reda på varför helandet inte skedde. Poängen är just att det finns flera faktorer och säkerligen många därtill som endast Gud känner till. Själv har jag funnit en vila i att jag inte måste välja mellan att klandra Gud eller mig själv när helandet uteblir. Tillvaron är helt enkelt komplex, men vi kan alltid lita på att Gud är god och vill hela. 

HUR KAN GUD HELA SKAVSÅR NÄR SMÅBARNSMAMMOR DÖR I CANCER?
Det är inte ovanligt att även kristna blir förargade när man berättar om helanden som sker. Särskilt om det är en minder åkomma som helats. Hur kan Gud hela skavsår när ensamstående småbarnsmammor dör i cancer? Om personen själv eller någon nära personen lever med sjukdom eller har dött i sjukdom är risken för anstöt ännu större.

Problemet är att ovanstående resonemang utgår ifrån den kalvinistiska gudsbilden. Gud är en kosmisk kejsare som detaljstyr allt som sker på jorden. Om en cancersjuk småbarnsmamma inte blir helad så är det för att Gud inte ville det. Om ett skavsår blir helat är det för att Gud prioriterade detta. Detta är en felaktig utgångspunkt. Som jag ser det handlar det inte så mycket om vad Gud gör (han vill hela alla), utom om vad vi gör.

Tillåt mig att ge några anledningar till varför det kan vara så att skavsår helas medan cancer inte gör det:

• Någon kanske bad för skavsåret, medan ingen bad för cancern. Som vi såg i förra blogginläget är det vårt uppdrag att be för sjuka, även om det förstås sker i Guds kraft. 
• Det krävs mindre smörjelse och tro för att se skavsår helat än cancer. Eftersom många församlingar i västvärlden aldrig eller sällan undervisar om helande eller utrustar sina medlemmar att växa i helandetjänst så är det inte konstigt att vi ser fler skavsår än cancerfall helade.
• Vi saknar ofta praxis för förbön av svårare sjukdom såsom cancer. I sammanhang där man ser genombrott i helande av cancer ber man ofta för de cancersjuka under flera dagar, ibland veckor på olika sätt. De växlar mellan att låta personen omslutas av tacksägelse och lovsång i timmar, för att sedan låta ett team be över personen en lång stund. Eftersom vi ofta utgår från ett kalvinistiskt synsätt på helande och Guds vilja så ber vi ofta en kortare tid och tänker sedan att det är upp till Gud beroende på vad han vill. De som ser genombrott har insett att förbön kan vara ett förbönsarbete som tar tid. Om vi ber uthålligt gör vi ofta det på distans.
• Vi ber ofta alldeles för ofta på distans för helande. Vi ser få helanden ske via distansbön i Nya Testamentet. Det sker en gång, och då anmärker Jesus att detta var ett fall av extraordinär tro. Den bibliska modellen för helande är befallande bön och handpåläggning. Många gånger ber kyrkan i väst varken befallande eller med handpåläggning.
• Eftersom det finns fler som lider av mindre åkommor så hörs också fler rapporter om sådana helanden

Samma argument brukar användas av ateister när de försöker motbevisa Guds existens. Hur kan Gud hela skolios när barn dör av undernäring i Afrika? Precis som när det gäller helande så utgår de från en kalvinistisk världsbild där Gud detaljstyr allt som sker. När Gud inte gör någonting straffas han för det. När han gör någonting straffas han för att han inte gör någonting annat. Lösningen är att inse att Guds vilja inte alltid sker på jorden. Barn dör av undernäring i Afrika för att vi människor använt vår fria vilja till att bygga orättfärdiga och orättvisa system där de svaga blir lidande.

Vi frågar Gud vad han gör för barnen i Afrika och för de cancersjuka småbarnsmammorna. Han vänder sig till sin församling och ställer samma fråga till oss: Vad gör ni för barnen i Afrika och de som lider av cancer? 

ÄR HELANDE AV MINDRE SAKER ONÖDIGT?
Denna fråga är släkt med den förra, men ändå värd att ställas. Jag och Julia har lärt ungdomarna att tacka och lova Gud för allt han gör, allt han gör. Om Gud helar träningsvärk, vilka är vi att inte tacka honom? Om Gud tar bort en tillfällig huvudvärk, vilka är vi att inte vittna om det han gör? Hur kan vi säga att någonting Gud väljer att göra är onödigt? Vilka är vi att bedöma en sådan sak?

Som jag gick igenom i förra blogginlägget betyder helande så mycket mer än bara att kroppen blir hel, – tron växer, tacksamheten och tillbedjan växer, hoppet växer, stoltheten över Gud växer, Guds kärlek blir konkret, Guds existens blir uppenbar m.m. Helande är vägskyltar som pekar mot Gud. Oavsett formen eller storleken på vägskylten så leder de mig till att tacka och ära honom. Jag har lärt mig att inte glädja mig över just det fysiska helandet, även om jag förstås blir glad över det ibland. Jag har lärt mig att främst glädja mig över Guds godhet och kärlek som helandet än en gång bevisade. Varje helande blir en vägskylt som påminner mig om att tillbe och ära honom.

Även de som kritiserar mindre helanden brukar vilja se cancer ge vika. Vägen till att växa i helande kraft går genom ömma fötter, träningvärk, skadade knän och axlar. Förakta inte den ringa början, utan låt oss glädja oss över att Gud är mitt ibland oss och visar sin kärlek och makt!

BÖR VI INTE UNDVIKA HELANDE EFTERSOM DET KAN GÅ SNETT?
Församlingen i Korinth var karismatiskt kaos. Samlingarna präglades av oordning och dåliga motiv. Folk stod inför alla och talade i tungor, samtidigt som att andra profeterade, samtidigt som att andra sjöng osv. Till denna församling skriver Paulus ”Sök ivrigt Andens gåvor!” (1 Kor 14:1). Paulus såg inte de karismatiska uttrycken eller gåvorna som problemet, utan önskade snarare att de skulle ha mer av dessa saker i sina liv och samlingar. Problemet var bristande struktur på de gemensamma samlingarna. 

Det är alltid människor som är problemet, aldrig helande. Eftersom församlingen består av människor så kommer allt vi gör att bli fel ibland. Evangelisationen kommer bli tokig, fikagrupperna kommer bli snedfördelade, sången kommer bli konstig osv. Att någonting kan gå fel är ingen anledning att upphöra med det. Det är snarare en inbjudan att göra det på ett bra sätt.

Faktum är att det finns en sak som vi kan göra som garanterar att det kommer att gå fel. Om vi gör detta i våra gudstjänster kommer det gå fel varje gudstjänst. Om vi gör detta i våra liv missar vi garanterat en del av Guds tanke för våra liv. Vad är det jag pratar om? Att inte praktisera helande. Om vi inte praktiserar helande i våra församlingar så blir det garanterat osunt utifrån bibelns perspektiv. Om vi praktiserar helande kan det ibland bli osunt. Om vi inte praktiserar helande kommer det garanterat bli osunt. Att inte följa Jesu uppmaning att bota de sjuka är osunt. Precis som att det är osunt om vi ignorerar andra saker som han uppmuntrat oss till.

VARFÖR ÄR HELANDE ETT SÅ LADDAT ÄMNE?
Om nu helande är så bibliskt och naturligt för Jesu efterföljare, varför tenderar det att vara så omdiskuterat? Både i Nya Testamentet och genom kyrkohistorien kan man säga att det varit det religiösa etablissemanget som varit de största kritikerna. Världen har generellt inga problem med att sjukdomar och smärtor lämnar. Sedan upplysningstidens anti-övernaturliga tankesätt har dock även samhället i väst haft problem med helande, eftersom de ifrågasätter hela den naturalistiska världsbilden. Vill du praktisera helande i Sverige idag så behöver du alltså vara beredd på att bli ifrågasatt och förföljd av både kristna och sekulära.

Låt oss fundera vidare på varför kristna ibland är obekväma eller kritiska när det gäller helande. Jag tror det beror på följande:

• Den naturalistiska världsbilden. Vi är alla tränade sen barnsben att vara skeptiska mot allt övernaturligt. Vår kultur påverkar oss mer än vad vi tror.
• Egna osunda erfarenheter. Om någon (ofta välmenande) kristen bett på ett ovist sätt eller sagt någonting dumt i samband med bön för helande kan det orsaka djupa sår. Om inte dessa inte bearbetas kommer rädsla och bitterhet som ett brev på posten varje gång helande nämns eller praktiseras.
• Egen brottningskamp med sjukdom. Att vara sjuk och skadad innebär en stor anspänning. Som kristen har man hoppet om att Gud kan hela, men det kan också upplevas som ytterligare en börda, särskilt om man formats av ett kalvinistiskt tänkande. Om man sökt förbön för en kronisk sjukdom eller skada under tio års tid utan att ha sett resultat kan man bli besviken och frustrerad, även om man har synsättet jag argumenterar för ovan. Så om man själv eller någon närstående kämpar med sjukdom kan helande upplevas som ett jobbigt ämne, och det kan vara svårt att glädja sig åt andras helande. Om någon nära dött trots förböner kan smärtan göra att man undviker allt som har med helande att göra.
• Brist på egen erfarenhet och undervisning. Många kristna har vuxit upp i och varit med i församlingar som i princip aldrig vare sig undervisar om eller praktiserar helande. Det är inte konstigt att det känns främmande när man sedan stöter på eller hör om kristna som menar att helande är en del av klassisk kristendom. Ofta är man inte medveten om hur mycket Nya Testamentet faktiskt talar om helande. Vi läser alla Bibeln genom läsglasögon präglade av vår uppväxt, vad våra ledare har sagt osv. Vi människor är alltid skeptiska till det som vi upplever som nytt.Det finns även ett annat perspektiv i detta. Tänk dig själv att du levt i ett sammanhang där ingen aktivt praktiserar helande. När du hör om en annan församling där de regelbundet ser helanden så ställs du inför ett tydligt val: antingen förnekar du det som lögn, överdrifter eller masshypnos, eller så accepterar du det som sanning. Om du accepterar det som sanning så knackar följdfrågan på hjärtats dörr, – om det är sant, varför ber du/din församling inte för helande? Tyvärr väljer många undermedvetet minsta motståndets väg, och ifrågasätta och kritisera det som sker eller personerna som praktiserar helande. På så vis slipper man utmanas och förändra något i sitt liv.

AVSLUTANDE TANKAR
Som jag skrev i inledningen är vi kristna inte överens i dessa frågor, och det är helt okej! Jag har försökt att visa på en linje och ett sammanhängande sätt att tänka kring dessa svåra frågor. De tankar som jag har delat ovan har varit till stor hjälp för mig, hoppas de kan hjälpa dig också! Kommentera gärna om du har invändningar eller ytterligare frågor! 🙂

Blessings!
/David