Min story – del 1 av 2

Jag har alltid älskat att höra om andras resa med Gud. Gudsmöten, tvivel, viktiga steg och så vidare. Nu vill jag dela min story med er. Jag har funderat på att göra det tidigare, men har avstått av två anledningar: För det första finns det alltid en risk att andra tror att de behöver liknande erfarenheter/upplevelser som någon annan har haft för att kunna göra det som personen gör. Vi glömmer lätt att Gud har en unik väg för varje människa. En person kan behöva många Gudsmöten och uppenbarelser för att fungera i en viss tjänst medan andra behöver en enda för att fungera på ett liknande sätt!

För det andra har vi jantelagssvenskar ibland svårt när andra delar sina upplevelser. Pratar man om sig själv vill man synas eller hävda sig själv. Särskilt om man delar tydligt övernaturliga erfarenheter. Bibeln utmanar ”jante” och är full av livsberättelser! Glöm inte bort dessa saker när du läser, – din resa behöver inte likna min, och jag berättar för att inspirera och att ni ska lära känna mig lite bättre (inte för att jag vill framhäva mig själv etc ). Och ja…visst är det en liten David på bilden! 🙂

Mitt första minne av Gud kommer från en skolgård i Edane där jag växte upp (ett litet samhälle 1,5 mil utanför Arvika). Jag är ca 11 år gammal och tänker för mig själv ”Jag vet att Gud finns, och det vet ingen annan. Coolt, det är som min lilla hemlighet”. Evangelisation var ett okänt område för mig! Jag växte upp i en kristen familj, och blev buren till kyrkan sen födseln. Ju äldre jag blev ju mindre följde jag med till kyrkan och ju mer kritisk blev jag. Mitt uppror nådde sin kulmen då jag som 14-åring en dag utmanade min far: ”Du & mamma lyssnar ju bara på kristen musik, har ni ingen RIKTIG musik hemma?” Pappa gick upp på vinden och hämtade grammofonspelaren (dåligt tecken) och kopplade in den i vardagsrummet. Han satte på en av hans Jerusalemplattor (kristen rock) och jag blev helsåld.

Älskade musiken. Gillade deras utmanande texter och tydlighet. Bestämde mig för att ägna sommaren innan jag skulle börja konfirmera mig till att läsa Bibeln för första gången och utforska kristen tro på egen hand. Så jag satt nästan varje dag i soffan och lyssnade på Jerusalem och läste Bibeln. En dag fanns han bara där hos mig, Jesus alltså. Jag kände hur Han stod i rummet och hur strömmar av någonting rörde mitt inre. Började gråta och böjde knä på golvet och bekände mina synder ”old-school” där och då. Mamma stod i köket och såg orolig ut så jag kröp bakom teven och fortsatte be och gråta. För första gången var bön inte att be tomma ord ut i ingenstans. Jag visste att Gud hörde varje ord och var med mig.

David 15 årMan kan säga att 8:an inte var mitt bästa år i livet. Började röka. Ville gärna ut och festa. Glömde bort det mesta av Gud. Minns att jag och en kompis rökte mellan undervisningspassen på konfirmationen. Hade en instabil tonårsperiod präglad av jobbiga relationer, överdrivet mycket dataspelande och tillfälliga (men viktiga) möten med Gud på konferenser. Jag bad ibland och lyssnade på lovsång hemma, men kände mig alltid tom igen dagen därpå. Jag blev allt mer less på att vara kristen.

Så fortsatte det tills jag träffade jag min fru Julia. Det kanske låter som en kliché, men så var det faktiskt. Jag var 18 år gammal och hade tröttnat på ett torrt kristet liv som aldrig lyfter. Bruce Lee var min stora förebild och jag hade tränat Aikido och tränade nu Tae Kwon Do. Julia och jag träffades på en kristen hårdrockskonsert i Arvika. Vi grabbar i gänget hade sagt att vi skulle sminka oss som hårdrockare. Det var bara jag som gjorde det. Jag såg ut som en blandning av en amerikansk tonårsrebell och karaktären ”The Crow”.

Vi blev trots min tveksamma sminkning kära och hon lyckades få med mig i en hemgrupp. Första gången gruppen bad för mig kände jag samma närvaro inom mig som jag kände i vardagsrummet som 14-åring. ”Just det…det är ju det här livet handlar om”. Julia var radikal och bibeltroende. Jag var ljummen och trodde på mitt eget förnuft. Vi samtalade i timmar om Gud och hon tog med mig till bra sammanhang som gjorde djupa avtryck. Det fanns dock ett ”litet” problem. Jag trodde inte på Bibeln. I alla fall inte det mesta i den. Ibland när vi pratade kunde jag göra mig lustig över särskilt Gamla Testamentet. Gud kände väl att det var dags att ändra på den saken…

2002 åkte vi till Frizon. Jag gillade inte Bibeln, men gillade lovsång. Första mötet tillbad vi över 50 minuter i sträck, – and I loved it! Under lovsången på ett annat möte hände det plötsligt. Jag kände Guds heliga närvaro sänka sig över mig och jag såg som en filmduk inom mig. Jag såg mig själv säga saker om Bibeln och jag skämdes och kände stark ånger. Jag grät och skälvde inombords och sjönk ihop på marken mellan bänkarna i Torp-ladan. Där visade Gud mig hur han såg på sitt ord. Sedan dess har jag aldrig tvivlat på Bibeln.

En tid senare besökte en ungdomspastor Pingstkyrkan i Arvika. Under förbönsstunden kände jag hur hjärtat började slå hårt inom mig så jag gick fram. Pastorn frågade om jag hade tungotalets gåva, och jag svarade sanningsenligt nej (hade sökt gåvan tidigare men visste inte hur). När han bad för mig kände jag lite värme i mitt bröst men inga ord kom. Han förklarade att man ibland behöver samarbeta med Anden och tala ut i tro. Efter en stunds kamp fick jag några ord och inom några dagar kändes det ganska naturligt att be i Anden.

Efter den kvällen kände jag mig inte lika tom inombords längre. Det var även enklare att be och läsa Bibeln. Jag började få mycket tankar och undervisningsupplägg under dagarna och längtade efter att få dela dem med andra. ”Hjälp, håller jag på att förvandlas till en pastor?!!”

Slut på del 1 av 2!

Blessings!
/David


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s