”Gud har lett mig in i en ökenperiod. Jag har varit deprimerad och känt att Gud varit långt borta de senaste fem åren.” Många talar om Gudagivna ökenperioder. Jag har till och med läst en bok där författaren delar in det kristna livet i olika faser där den torra öknen är en av de viktiga perioderna i det kristna livet. Själv menar jag att det råder stor förvirring kring detta. Leder verkligen Gud oss in i ökenperioder? Hur ser den öknen ut i så fall? Kan det finnas andra orsaker till ökenperioder? Frågorna är många och svaren likaså! 😉 Eftersom Bibeln inte har någon tydlig undervisning i frågan så kan man med hjälp av olika Bibelord ge stöd för det mesta. Naturligtvis har inte jag den fulla bilden av Guds handlande i våra liv, men jag vill ändå dela mina tankar.
VAD ÄR EN ÖKENPERIOD?
Alla av er kanske inte känner till begreppet. Tanken är att Gud vid ett eller flera tillfällen under livet leder in varje kristen i en period av öken. Vad exakt detta innebär finns det olika åsikter om, men kärnan är ofta att Gud känns långt borta och att allt är torrt, tungt och tråkigt. Ibland kan det även innefatta lidande av olika slag. Denna period kan vara alltifrån några veckor till flera år. Några kommer aldrig ur den. Många tror att Guds tanke med dessa är att pröva oss och forma oss.
ORSAKER TILL ÖKENPERIODER
Jag tror att vi generellt är för snabba att tillskriva Gud våra ökenperioder. Eftersom vi tyvärr ibland fortfarande är präglade av ett kalvinistiskt tankesätt där Gud är himmelens Ceasar som detaljstyr allt som sker på jorden, så försöker vi finna Guds mening med allt som sker. Men allt som sker är inte Guds vilja. Gud vill att alla ska bli räddade (1 Tim 2:4), men alla blir inte räddade. Gud blir i GT frustrerad, arg och besviken över att hans planer för Israel ständigt fördröjs och misslyckas. Människans och änglarnas fria vilja är alltid en faktor som påverkar vad som sker och inte sker på vår planet. Du kan läsa mer om detta i min bloggserie om den andliga konfliktsynen.
Jag tror att följande är vanliga orsaker till ökenperioder:
- Att svåra omständigheter möter oss (dödsfall, sjukdom, mobbing, ensamhet, ekonomiska problem, traumatiska upplevelser m.m.)
- Att vi inte gör varje tanke till en lydig fånge till Kristus (2 Kor 10:4-5). När vi låter media och samhället forma våra tankar för mycket och vi inte läser våra Biblar så riskerar Bibelns sanningar att förlora sin kraft i våra sinnen. Sanningen gör oss fria och ger oss glädje och perspektiv. Mycket oro och disharmoni bottnar i fokus på fel saker och att vi tror på lögner.
- Att vi inte förlåtit någon. Bitterhet förgiftar vår ande, kropp och själ och tynger ned oss.
- Att vi inte lever efter Guds design. Synd blockerar våra böner och blir bördor på våra axlar (1 Pet 3:7)
- Att vi inte ständigt låter oss uppfyllas av Anden (Ef 5:18). Den helige Andes frukt är glädje, kärlek & frid. Anden är den som gör Gud närvarande och verklig för oss. Många kristna lever i församlingar som inte ger den helige Ande utrymme. Att torka & tomhet sedan uppstår är inte konstigt eftersom det Anden är tänkt att göra i deras liv uteblir. Alla kristna har fått den helige Ande som gåva, men alla kristna har inte gett Honom lika mycket utrymme. Alla kristna låter sig inte ständigt uppfyllas och genomsyras av Anden.
- Att vi inte i tacksägelse lägger fram våra böneämnen och problem inför Gud (Fil 4:6-7)
- Att vi är under attack av satan (Ef 6)
Livet är så fullt av utmaningar och ondska att vi inte behöver tillskriva Gud våra ökenperioder! Jag märker regelbundet i samtal att människor upplever att Gud är långt borta när andra saker i livet är tuffa. Om vi mår dåligt på ett plan tenderar även vår Gudsrelation att påverkas. Människan är en helhet.
VILL GUD LEDA OSS IN I ÖKNEN?
Det finns vissa öknar som Gud aldrig skulle leda oss in i eller direkt orsaka:
- sjukdom
- oro
- rädsla & ångest
- att Gud känns frånvarande och ointressant
- bundenhet och synd
- tomhet
- olyckor
- hemska omständigheter
Gud är den som helar. Jesus är Fridsfursten. Guds perfekta kärlek kastar ut all fruktan. Gud frestar ingen. Jesus har besegrat syndens makt. Jesus har kommit för att ge oss liv och liv i överflöd. Gud är god och alltigenom ljus. Jesus är med oss alla dagar intill tidens slut. Om Gud leder oss in i öknen så ser det inte ut som ovan.
Ibland när Gud leder oss in i någonting nytt så kan vi behöver möta vissa problem, svårigheter och t.o.m. förföljelse. Dessa saker står vanligen vi själva, omgivningen eller satan för. När Gud ledde Israels folk ut i öknen så var inte öknen ett självändamål, – målet var löfteslandet som flödade av välsignelser. Tanken var att de skulle vistas i öknen en kort tid. Anledningen att ökenperioden blev lång var deras egen synd och brist på tro. Ibland (men inte alltid) så finns det hinder och utmaningar vi behöver överkomma för att nå löfteslandet. Men jag tror att Gud för det mesta inte orkestrerar dessa utan att de snarare finns längs vägen. Problemen Israel mötte i öknen kom inte ifrån Gud. Det är viktigt att se att Gud inte leder oss till öknen, utan genom öknen.
När Israel gick igenom öknen så var Gud med dem. Han lämnade dem inte ensamma eller gömde sig för att pröva deras tro. Han var med dem i en molnstod under dagen och en eldpelare om natten. Han försedde dem på övernaturlig väg med allt de behövde. Därför håller det inte att med Israels ökenvandring som stöd mena att Gud ibland medvetet leder oss in i ökenperioder och ”gömmer sig” för oss.
När Jesus gick in i öknen för att frestas av Anden så ser vi en viktig detalj i texten (Luk 4). Anden ledde Jesus ut i öknen. Jesus var inte ensam utan var efter Andens ankomst efter dopet fylld av Ande och liv. Det är också viktigt att vi ser att Jesu prövning inte nödvändigtvis är ett föredöme för Guds handlande i våra liv. Som ”den andre Adam” skulle Jesus göra det som Adam & Eva misslyckades med, – stå emot ormens lögner & frestelser. Anden ledde ut Jesus i öknen för att besegra satan. Man skulle kunna säga att denna händelse var en del av Jesu unika uppdrag på jorden. Naturligtvis är även vi kallade att stå emot satan och hans frestelser. Men det är inte samma sak som att Anden skulle leda oss till en plats där satan sedan bombarderar oss. Jesu ökenvandring har ingenting med det som vi ofta kallar ökenperioder: att Gud är avlägsen och att vi mår allmänt dåligt.
GUDS MÄSTARHAND
Mer än så, vi är stolta över våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet skapar uthållighet,uthålligheten fasthet och fastheten hopp. (Rom 5:3-4)
Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut. (Rom 8:28)
Även om Gud inte orsaker lidande eller majoriteten av det vi kallar ökenperioder så är han en mästare på att vända dessa till vår fördel. Många som tagit sig ur svåra perioder i livet gör misstaget att efteråt säga att Gud orsakade svårigheterna. Anledningen att de gör det (bortsett från kalvinistisk påverkan) är att Gud gjorde så mycket gott i deras liv att de i efterhand nästan inte skulle vilja önska bort den jobbiga perioden. Gud är så skicklig på att vända mörker till ljus att vi ibland tror att det var hans plan från början! 🙂
HUR PRÖVAR GUD OSS?
Det är svårt att undvika att kort beröra denna närbesläktade fråga. Ibland säger vi att Gud prövar oss med sjukdom, dödsfall och andra hemska saker som händer oss. Jag menar att på samma sätt som Gud aldrig skulle leda oss in i sådana öknar så skulle Gud aldrig kasta dessa saker på oss för att pröva oss – livet har redan mer än nog av elände som slängs i vår väg! Om Gud skulle kasta massa lidande på oss så borde kristna ha det värre än alla andra, som ju bara har världens lidande att tampas med. Som sagt skriver jag mer om detta i bloggserien om den andliga konfliktsynen.
Hur tror jag då att Gud prövar oss? Vi ser i liknelsen om talenterna att Gud alltid vill anförtro oss större saker. Men han vet att för mycket ansvar och välsignelser också kan bli vårt fall. Så för att testa vår viktbäringskapacitet så iakttar han hur vi förvaltar det vi redan har. Han ser hur vi hanterar relationer, press, förföljelse m.m. och prövar så om han kan anförtro oss mer. Ett extremt och unikt exempel på detta är när Gud ber Abraham offra Isak för att se om hans förtröstan på Gud att uppfylla löftet över hans liv var stor nog för att bli en trons fader för hela Israel. Men i vanliga fall så prövar Gud oss utan att vi vet om det. Man kan säga att Gud ständigt prövar våra liv, inte som en lättretlig domare, utan som en kärleksfull Fader som inte vill sätta oss på cykeln utan stödhjul för tidigt.
AVSLUTANDE TANKAR
Jag tror det behöver föras samtal om detta viktiga ämne. Hur vi ser på kopplingen mellan lidande och Gud är mycket viktigt eftersom många faktiskt tappar tron i så kallade gudagivna ökenperioder. Frågan är om det blir bättre om man får höra att det är Gud som står bakom allt det jobbiga och tomheten. Det är en erkänd sanning att man får vad man predikar. Predikar vi att ökenperioder är normativa och till och med positiva så kommer fler att hamna i ökenperioder. Vi tenderar nämligen att försöka uppfylla det vi hör och tar emot som sanning.
Livet är ingen dans på rosor i något kristallpalats med rosa rökmaskiner. Men Gud vill alltid det goda och Jesus vill ge oss liv och liv i överflöd. Anden vill genomsyra oss med sina frukter och sin kraft. Jesus har lovat att vara med oss alla dagar intill slutet.
Gud är inte orsaken till din öken, – han vill vattna den och fylla den med sin flod!
Gud är inte orsaken till din öken, – han har fantastiska planer och vill leda dig genom öknen in i löfteslandet!
Blessings!
/David
Kingdom blog 
Intressant resonemang, men jag håller inte helt och hållet med. Jag är till exempel övertygad om att Gud kan tillåta sjukdom liksom annan form av lidande för att vi ska formas till Kristuslikhet och inte bli högmodiga. Vi ska alltid be för helande, men ibland vill Gud inte hela.
Blessings!
Okej! Ja, man kan ju tänka olika kring dessa svåra frågor! 🙂
”Gud är inte orsaken till din öken”, men öken kommer ändå att komma, och det är då ”han leder dig genom öknen”. Inte sant?
Så sant! Eller den måste inte komma, men ofta gör den det.
Vet inte hur mycket jag håller med dig. Intressanta tankar, samtidigt undrar jag om Gud verkligen inte alls låter saker ske som du skrev under ” Det finns vissa öknar som Gud aldrig skulle leda oss in i eller direkt orsaka:”.
Dels vill jag hålla med dig men dels känns det som att Han indirekt är orsaken till det, tänker främst på Job här. Han tillät allt det onda drabba honom.
Lite för mycket läsning för min smak (även om jag älskar att läsa men såhär mycket i bloggform känns, för mig, överdrivet). Men som sagt, intressant!
Du får reflektera vidare! 😉
Skrivit ett blogginlägg om just Jobs bok som du nog skulle tycka va intressant! Sök på Jobs bok i sökmotorn på högersidan.
Jag kom att tänka på två frågor när jag läser detta blogginlägg. Du kanske svarar på dem direkt eller indirekt men här är dom iaf:
1) Vilken attityd bör vi ha när vi befinner oss i ”ökenperioder”?
2) Hur tar man sig ut ur en ”ökenperiod”?
Hej Emanuel!
1. Vad menar du med attityd? Lite svårt att säga eftersom en ökenperioder kan se så olika ut och ha vitt skilda orsaker.
2. Det beror på orsaken! 🙂 Är det vattenbrist pga bristande andaktsliv? Är det torka pga negligerande av Anden och hans gåvor? Känns Gud långt borta pga av intellektuella tvivel? Nyckeln är att identifiera orsaken. Kan man inte det så är det bara att hålla sig nära Gud och be om genombrott. Samtal och förbön kan hjälpa.
Hmm. På ett sätt så är det ju Gud som leder oss in i öknen, precis som Anden ledde Jesus ut i öknen för att frestas av Satan. Genom att han ger Satan tillstånd att pröva oss t.ex, som i fallet med Job, så är det ju på sätt och vis Gud som leder oss in i det. Gud gav Paulus en tagg i köttet för att han inte skulle bli högmodig efter sina höga uppenbarelser. Men han gör allt för vårt bästa, och för att han ska bli ärad osv.
Gud vill pröva oss för att:
”…ödmjuka dig och pröva dig och så lära känna vad som var i ditt hjärta, om du skulle hålla hans bud eller inte.” – 5 Mosebok 8:2
”…för att finna om ni älskar HERREN, er Gud, av hela ert hjärta och hela er själ.” – 5 Mosebok 13:3.
Pröva vår tro, så vi blir uthålliga. (Jak 1:3).
Prövningar för oss närmare Gud. Vi lär oss vara desparata av honom, vi förstår hur han var med oss och vi förstår hur mycket vi behöver honom efter prövningar. Vi lär oss söka honom. Prövningar renar oss också från orenheter. (Mal 3:3, Sak. 13:9), för att Gud ska se sin bild i oss, precis som en silversmed/guldsmed.
Du har rätt att Gud inte lämnar oss. Men kan verka som att han gjort det eller liknande, när vi är i prövningar då det är sådan eldig prövning. Som en silversmed håller Gud oss och ser oss hela tiden för att kunna dra oss från elden i rätt tid så att vi inte förstörs.
Jag menar som sagt att Jesu prövning i öknen inte är normativ för oss. Satan behöver inte tillstånd av Gud för att pröva oss, utan lever i direkt uppror mot Gud.
Jag tror att Anden leder oss mot löfteslandet, inte mot öknen. Råkar det ligga en öken längs vägen så leder Gud oss genom den.
Läs mer om Jobs bok i mitt blogginlägg om den boken. Sök på Jobs bok på högersidan en bit ner på bloggen.
Paulus tagg i köttet verkar enligt de flesta teologer vara motstånd från människor. Svårt att dra för stora slutsatser från den dunkla vers.
Jag håller med Bibelorden om att Gud prövar för att se vad som finns i våra hjärtan, men jag menar att han gör det genom att iaktta.
Förstår inte riktigt varför han nu från början låter vissa saker hända. Han är väl allsmäktig? Kan göra i princip allt. right?
Jag tvivlar starkt p.g.a. egna erfarenheter.
Jag hade en stark tro sedan någon gång vid 11 års åldern. Började samtidigt vid den tiden få ångest och panikattacker. Jag fick även problem med ätstörningar + tvångstankar. Självmordsförsök var inte ovanligt. Negativa tankar dag ut och dag in.
Jag bad ständigt om att Gud skulle befria mig från skiten, men inte lyssnade han på mig.
År efter år i ett rent helvete, bad varenda dag om att Gud skulle göra mig fri från all skit men efter varje obesvarad bön blev tron svagare.
Nu 7 år senare skiter jag fullständigt i Gud.
Om Gud nu älskar mig, varför ”räddar” han mig inte när jag VILL bli räddad, när jag bokstavligen talat bönar och ber om att få känna hans kärlek men istället får känna hat, rädsla, panik, ångest, tårar VARENDA jävla dag.
Jag vet med hela mitt hjärta att Gud existerar, men jag tar avstånd, precis som han gör.
Hej Annie!
Det är verkligen för sådana som du som jag skriver om ökenperioder! 🙂 Blir sorgsen och arg när jag läser om hur tufft och random orättvist livet slår. Förstår din besvikelse när Gud inte bryter in i mörkret. Just för att du inte är unik, utan att livet ibland kan störta ner så djupt i avgrunden att Guds ljus och förlust inte når ner, så är det viktigt att prata om dessa saker. Att det inte är Guds random allsmäktiga vilja att göra livet surt för dig och sedan gömma sig från dig.
Jag och många med mig menar att vår definition av allsmäktig är felaktig. Gud är inte en kosmisk Ceasar som detaljstyr det som sker på jorden. Tvärtom. Gud gör människan till förvaltare över jorden och designar systemet så att han ska utföra sin vilja på jorden genom dem och genom änglarna. Efter syndafallet så kraschar systemet. Guds vilja sker inte alltid på jorden. Naturen är i obalansen. Demoner sprider och förvärrar ondskan. Människor gör saker som skadar andra direkt och indirekt. Kulturer och samhällen växer fram som skapar orättvisor, lögner, psykisk ohälsa m.m. Gud tvingar inte sin vilja igenom, utan verkar när han blir inbjuden genom vårt handlande och våra böner.
Men som du märkt så kommer inte alltid bönesvaren fast vi ber. Gud är en kärleksfull Pappa i himlen, så varför? Jag har gjort en bloggserie som heter ”Den andliga konfliktsynen”‘där jag i tar upp och ger en teori kring dessa frågor. Du hittar den under ”Highlights” i menyraden.
Så jag tror Gud gjort allt i sin makt för att nå fram till dig! Han älskar dig! Men olika faktorer (går in på dessa i bloggserien) gör att han fördröjts. Ibland behöver vi hjälp av andras böner och förböner. Känner ett stort ”GAAH” inom mig när jag läser din story och hoppas du haft kristna som genomsyrat dig i förbön. Tunga saker kan kräva längre bön för att bryta. Tänker på Daniels bok kapitel 10 där en mäktig Guds ängel förklarar för Daniel att han blev tre veckor försenad eftersom en andefurste över området blockerat Guds bönesvar. Det är bland annat därför det ibland krävs uthållig bön.
Inser att jag inte kan göra så mycket för dig via min blogg, men jag ska be för dig!
Kolla som sagt upp bloggserien om du är nyfiken.
Du är awesome och Gud har fantastiska planer för dig och framför allt vill han ösa sin kärlek över dig.
Jag ska be att Gud bryter igenom och fram till dig och att människor runt omkring dig och änglar aktiveras till din hjälp!
All Guds välsignelse önskar jag dig Annie!
/David
Hej, jag ska be för dig!
Jag har varit Kristen i ungefär 1 år snart. Jag har med haft mycket problem med tvångstankar. Har också haft självmordstankar osv då jag varit deprimerad mycket pga tvångstankar som plågat mig. Jag vet att mycket om inte allt har varit demoner som plågat mig. Har haft mycket demoniskt förtryck. För jag har sett dom i drömmar mycket sen jag blev kristen. Vet att det var på riktigt, för har använt namnet Jesus i drömmar mot dom.
Satan vill förstöra för en och föra en bort från Gud. Speciellt när vi är nära Gud och har stark tro osv. Jag har mycket att dela med mig för jag har mycket erfarenheter av prövningar och demoniska attacker, inte bara i drömmar.
Det har hjälpt mycket när jag har fått Förbön med!
Lovsång är mycket starkt. Det är Andlig krigsföring. Jag har upplevt att det är det bästa vapnet mot allt möjligt (ångest osv). Vara sig man gör det Tyst, högt eller bara inom sig själv (i Anden), så fungerar det. Bara böja knä inför Gud i sitt rum och lovsjunga honom då av hela sitt hjärta då för den Han Är, inte för att vi söker något utav honom, utan för att han är värdig. Bara kasta alla bekymmer på honom och inbjuda den Helige Ande och hans härlighet och närvaro, och att han ska fylla oss. Har känt så många gånger hur det varit som tunga bördor som bara lyfts av mig när jag lovsjungit, och alla bekymmer försvunnit, allt blivit Frid osv.
(Johannes 10:10) Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd.
—Tjuven = Satan ”Jag” = Jesus—
(1 Petrusbrevet 5:8) Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka.
Men bibelord som hjälpt mig:
PSALM 23!
(Psaltaren 22:6) Du hörde deras rop om hjälp och räddade dem. De blev aldrig besvikna när de sökte din hjälp.
(Hebreerbrevet 11:6) Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.
(Psalm 91) 14 ”Han håller mig kär och jag skall befria honom,
jag skall beskydda honom,
ty han känner mitt namn.
15 Han ropar till mig och jag svarar honom.
Jag är med honom i nöden,
jag skall rädda honom och ge honom ära.
Typ hela Psalm 91. Talar ut sånt i tro, och håller fast vid Guds löften. Vi måste ha TRO på honom, hans löften, och fortsätta ha det. Ibland vill han pröva oss och töja ut vår tro som ett gummiband, för att han ska bli ärad som mest, och för att vi ska bli uthålliga osv, och förstå meningen med det efteråt och bli starkare på en del områden som just tron osv.