Kingdom blog

I mitt seminarium om gåvan att skilja mellan andar som jag höll för en tid sedan nämnde jag i förbifarten de teologiska begreppen obibliskt och utombibliskt (engelska: unbiblical & non-biblical). Eftersom jag fått några frågor kring detta på bloggen väljer jag nu att att skriva ett helt inlägg om detta, eftersom missförstånd gärna väntar kring husknuten! 🙂 Innehållet i inlägget bygger inte på egna idéer, utan är basic inom teologiska studier. 

Som evangelikal kristen sätter man Bibeln högt. Vi tror på reformationens ”sola sciptura”, vilket ungefär betyder ”endast genom skriften”. Bibeln är vår högsta auktoritet och rättesnöre. Om någonting stämmer överens med Bibeln så kallar vi det bibliskt. Om någonting inte stämmer överens med Bibeln kallar vi det obibliskt. Bibliskt är bra, obibliskt är dåligt. Vad innebär då utombibliskt? Ordet betyder kort och gott någonting som inte står i skriften. Dåligt….eller? 😉 Om jag skriver ett sms till min fru och ber henne att köpa med lite mjölk hem på vägen från jobbet så är detta sms utombibliskt, eftersom det inte står med i skriften. Det är utanför skriften. Det som står i smset är från en utombiblisk källa. På samma sätt är alla böcker utombibliska, eftersom de inte ingår bland Bibelns böcker.

Låt oss nu titta på ännu en dimension av begreppet utombibliskt. Låt oss säga att jag ibland äter godis medan jag kör bil, är det utombibliskt, obibliskt eller bibliskt? Eftersom Bibeln inte beskriver godis eller bilar så är min handling utombiblisk. Det jag gör är dock inte obibliskt eftersom godisätande vid bilkörande inte motstrider någonting som står i Bibeln. Låt oss säga att jag ofta ber medan jag kör bil. Bibeln uppmanar oss att be ständigt, så i det här fallet är det bibliskt även om bilar inte uttryckligen nämns i skriften. Om jag ber till en ond ande medan jag kör bil är det obibliskt, eftersom Bibeln tydligt varnar för detta. Jag tror ni förstår poängen: mellan biblisk och obiblisk finns det en något diffusare zon som vi kallar för utombibliskt.

Anledningen att denna mellanzon är så viktig är för att allting inte står i Bibeln. Det är sant att allt vi behöver veta står i Bibeln, – om jag inte vet någonting om Gud och hittar en Bibel och läser igenom den så kan jag bli frälst och börja utbreda Guds rike som Jesu lärjunge. Frågan är om allt som vore bra att veta står i Bibeln? Där måste svaret bli nej. Faktum är att påståendet ”Allt står i Bibeln” är ett utombibliskt påstående! 😉 Paulus skriver flera gånger i sina brev till församlingarna att han längtar efter att besöka dem för att kunna fördjupa saker han skrivit eller komma in på andra ämnen. Ironiskt nog blev det som Paulus undervisade när han besökte en församling han tidigare skrivit brev till utombibliskt! Men naturligtvis inte obibliskt, eftersom Paulus knappast på plats sedan sa saker som motstred det han tidigare skrivit.

På samma sätt kan vi idag gå djupare i ämnen Bibeln talar om. Naturligtvis har det utombibliska vi säger mindre auktoritet än det bibliska, och vi kan inte skapa läror (ortodoxier) som bär samma auktoritet som läror som Bibeln tydligt uttrycker. Men vi behöver kunna tillämpa det som står i Bibeln och syssla med ortopraxi, – rätt sätt att leva. Bibeln talar till exempel om att leva i bön. Då kan vi utifrån kyrkohistorien och nutida människors erfarenhet ge praktiska tips om hur detta kan se ut i vardagen, och inkludera detta i vår undervisning. Alla tips som inte står med i Bibeln (t.ex. mannakorn, popcornbön, ha musik på i bakgrunden) är utombibliska, men för den sakens skull inte obibliska.

Här kommer några exempel på utombibliska saker som inte är obibliska, d.v.s. det står inte med i Bibeln men motstrider inte det som står i Bibeln.

1. TREENIGHETEN
Ordet treenigheten eller treenig är utombibliska ord. Det står heller inte i Bibeln uttryckligen ”Fadern, Sonen och Anden är alla Gud, men ändå tre”. Innebär det att treenighetsläran är obiblisk? Inte alls. Flera Bibelord visar att Jesus är Gud och att Anden är Gud, och andra texter visar på samband och samhörighet mellan de tre. De förtydligande och fördjupningar som gjorts utifrån olika bibelord är alltså utombibliska men inte obibliska.

2. PERSONLIG BIBELLÄSNING OCH BIBELLÄSNINGSPLANER
Det är svårt för oss som lever år 2014 att tänka oss, men hela tanken på att dagligen läsa ett kapitel ur Bibeln dagligen har varit otänkbart under större delen av församlingens historia. De första 300+ åren fanns det inte en officiell samling nytestamentliga skrifter sammanställda. Man läste olika delar av NT i församlingarna, men hade inga individuella kopior i hemmen. Tryckpressen uppfanns inte förrän på 1400-talet och det tog tid innan de flesta hade råd att äga en Bibel i varje hushåll, och ännu längre innan alla i familjen kunde äga en egen. Dessutom fanns inte kapitel och versindelningen inte med från början (kapitelindelning från 120o-talet, versindelning från 1600-talet).  Alltså är Bibelläsningsplaner och daglig bibelläsning i samband med personlig andakt (ännu ett utombibliskt ord!) utombibliskt, men förstås inte obibliskt.

3. KURSER OCH SEMINARIER OM MISSION OCH EVANGELISATION
Det är inte ovanligt att vi anordnar seminarier om hur vi bäst når t.ex. muslimer med evangeliet. Större delen av undervisningen bygger då på utombiblisk kunskap och erfarenhet, ofta från någon med erfarenhet i ämnet. På samma sätt anordnas missionsförberedande kurser där man studerar en viss kultur, hur man praktiskt kan utöva mission på ett gott sätt i landet osv. Även dessa saker är helt utombibliska. Är de obibliska? Definitivt inte. Det finns ingenting i Bibeln som varnar för att förbereda sig väl och studera kultur. Paulus säger själv att han medvetet kulturanpassat sig i mötet med människor ( 1 Kor 9:19-23). Men hur vi tillämpar denna sanning kommer till nästan 100 % vara utombibliskt. 

4. KYRKOBYGGNADER, ORGLAR, PSALMBÖCKER OCH DOPGRAVAR
De första ca 250 åren hade inte kristna egna kyrkobyggnader som de samlades i. Det står ingenting om kyrkobyggnader i Bibeln, och naturligtvis ingenting om orglar, psalmböcker, projektorer, dopgravar m.m. Alla dessa saker är utombibliska, men inte obibliska. 

5. VIGSELCEREMONIN & ÄKTENSKAPSKURSER
Bibeln talar om äktenskapet mellan man och kvinna, men ingenting om hur en vigsel (utombibliskt ord) bör gå till. Bibeln talar om att inte skiljas, men ingenting om hur man håller ett äktenskap sunt och levande. Det hindrar oss förstås inte att anordna vigslar eller äktenskapskurser.

6. SOCIAL RÄTTVISA & MILJÖFRÅGOR
Det är i det närmaste omöjligt att undervisa om dessa saker utan att stora delar av undervisningen blir utombiblisk.

7. ………..
Listan skulle kunna göras oändlig! I princip all tillämpning av Bibeln kräver utombiblisk undervisning. Nästan all ortopraxi innebär utombiblisk undervisning. Om vi bara undervisar om det som uttryckligen står i Bibeln kan vi i princip inte undervisa alls om många saker. 

ETT FALLSTUDIE…
Jag höll som sagt nyligen ett seminarium om gåvan att skilja mellan andar. Majoriteten av feedbacken har varit positiv, men några blir oroliga eftersom en del av undervisningen är utombiblisk. Paulus räknar upp gåvan att skilja mellan andar som en av de nio karismatiska nådegåvorna, men det finns inga exempel på när gåvan används i Bibeln. Elisha och hans tjänare ser in i den osynliga verkligheten och urskiljer så Guds änglaarmé. Petrus urskiljer att Ananias och Sapfeira ljuger. Detta kanske är exempel på gåvan i funktion, även om det inte står uttryckligen. 

Inför seminariet hade jag därför två alternativ. Det första var att säga: ”Hej allesammans, det finns en gåva som heter gåvan att skilja mellan andar. Lycka till med att söka den. Om ni redan har den, lycka till med att hantera den. Hejdå!” 😉 Inte ett särskilt lockande alternativ! Det andra alternativet var att även inkludera hur människor som faktiskt fått denna gåva av den helige Ande beskriver att den fungerar i deras liv. Jag byggde inga nya läror eller teologier, utan berättade lite från dessa människors vardag. Jag talade om varför gåvan är viktig och vad som är viktigt att tänka på. Ortopraxi. Det är oerhört viktigt att varje generation som växer upp inte behöver göra om samma misstag och lära om samma läxor som den äldre. Lärjungaskap handlar om att dra nytta av den vishet och kunskap som de som gått före bär på. Och när det kommer till gåvan att skilja mellan andar så kommer då en del av undervisningen behöva vara utombiblisk. Detta är lika lite obibliskt som när evangelisten ger sina bästa tips på att evangelisera. Som när personen med profetisk gåva berättar om hur Gud brukar tala. Som när missionären berättar om hur de arbetar med u-landsprojekt för att ha möjligt att sprida evangeliet i ett land. Och så vidare…

VAD JAG INTE SÄGER
Det är alltid bra att förtydliga vad man inte säger. Jag säger inte att man kan skapa nya läror eller teologier utifrån upplevelser, erfarenheter, änglabesök m.m. Det som vi kan lära oss som är utanför skriften har absolut inte samma auktoritet som det inombibliska. Det utombibliska handlar generellt om ortopraxi. Jag är mycket noga med att pröva allt utifrån Bibeln. Vår prövning blir dock faktiskt obiblisk när vi påstår att allt utombibliskt är farligt eller negativt. Sanningen är att kyrkans samlade erfarenhet genom kyrkohistorien och vår nutida erfarenhet kan vara till stor hjälp att förstå och tillämpa Bibeln.

AVSLUTNING
Jag hoppas detta inlägg har varit till hjälp för dig att sortera begreppen och inte förväxla dem! Som alltid är jag intresserad av dina frågor, kommentarer och synpunkter! 🙂

Blessings!
/David Wellstam