Som du märker så ger jag aposteln betydligt mer utrymme i bloggserien än de övriga tjänstegåvorna. Anledningen är att de övrigas tjänst är tydligare, – de är ganska nischade och namnen beskriver dem. Apostelns tjänst är bredare och mindre enkel att tydligt avgränsa och hens tjänst är mest omdebatterad. På New Wines sommarkonferens 2013 var Danny Silk inbjuden som en av huvudtalarna. Danny är pastor i Bethel Church i Redding, Californien. Han ansvarar för församlingens många herdar/pastorer och har byggt upp många av församlingens verksamheter. Han har stor erfarenhet av att jobba med familjer och relationer och har grundat organisationen Loving on Purpose. Eftersom han undervisat om aposteln i Sverige, bland annat skriver om aposteln i svensköversatta Heder i Guds rike och tillhör en inflytelserik movement så vill jag granska hans undervisning i ämnet.
DANNY SILKS UNDERVISNING OM APOSTELN
Liksom de flesta andra menar Silk att aposteln är en mästerbyggare med en inre ritning, bär stor auktoritet som ledare, är en andlig fader, följs av under och tecken, planterar och överser församlingar m.m.
Ett av Silks viktigaste bidrag till förståelsen av aposteln tycker jag är faran med ”the five-fold corporate ladder”, – alltså att man rangordnar gåvorna med aposteln som högsta hönset. Somliga kanske är herdar, men försöker börja evangelisera och därmed ”avancera” till evangelist! “Nästa steg: nu måste jag skaffa långt skägg och drömma drömmar så jag klättrar upp i rankingen till profet.” Danny lyckas också på ett humoristiskt sätt illustrera tjänstegåvornas olikheter och hur de kompletterar varandra.
Jag har dock några frågetecken kring Silks undervisning.
FRÅGETECKEN NR 1: betoning på karismatik och tillbedjan
Här är Danny Silks defintion av aposteln:
“Apostolic leaders are focused on Heaven, and their mission is to see Heaven’s supernatural reality established on the earth. They long to see the evidence of Heaven’s touch in the environment they lead or influence. Having this motivation at the foundation of a church leads to an entirely different emphasis in the church’s governing priorities. The apostle will make the presence of God, the worship of God, and the agenda of Heaven the top priorities in the environment. An apostolic government is designed to protect these priorities.” (Culture of honor)
Denna defintion av aposteln tycker jag lägger överdrivet stor betoning på det övernaturliga/himlen, och ovanligt svag betoning på ledarskap. När han skriver om kännetecknen på en apostolisk miljö i Culture of honor är tillbedjan, Guds närvaro och övernaturliga fenomen i fokus, inte att aposteln sätter visionen, organiserar en bra struktur, leder ledarna, bygger upp Guds församling så att den blir stabil och intar nya områden (vilket alla andra som skriver om apostlar betonar).
Jämför Silks beskrivning av aposteln ovan med Michael Brodeurs (också från Bethel Church) beskrivning i Revival Culture:
“An apostlic leader motivates, mobilizes and mentors believers for ministry, mission and multiplication. Apostles are builders who see the heavenly blueprint and are able to assemble the right people, processes and resources to accomplish a goal. They not only mobilize others but also impart the anointing and skills needed to help other leaders mobilize people. Apostles keep people connected to God’s mission. …An apostle is a “sent one who sends”, and they are commissioned in the full authority of the sender with a heavenly vision of what they are assigned to build on earth.”
Det är intressant att Brodeurs beskrivning av profeten här nedan är mycket lik Silks beskrivning av aposteln:
“A prophetic leader experiences and express God’s presence, power and perspective and imparts the same ability to others. Prophets are discerners wo can see into the heart of God, the heart of people, and the heart of circumstances and declare God’s purpose in every arena. Prophets impart a love for worship and prayer and encourage others to move in the gifts of the Spirit. Prophets keep people connected to God’s presence.” (Revival Culture)
Varför skiljer sig Danny Silks beskrivning av aposteln från de flesta? Vi kan bara spekulera, men jag har en teori. Faktum är att det finns en person som exakt matchar Silks beskrivning: Bill Johnson, senior leader i Bethel Church. Bill Johnson är lovsångsledare i grunden och har varit pastor i många år. Som lovsångsledare har han stor passion för tillbedjan och värderar tillbedjan och Guds närvaro mer än någonting annat. Han brinner för förnyelse och Andeutgjutelse. Hans undervisning är reformatorisk och utmanande. När Bill & hans fru Beni började i Bethel Church föll Guds Ande och påbörjade en utgjutelse över församlingen. Under och tecken började ske på regelbunden basis.
På pastorslunchen under New Wine-konferensen 2013 berättade Danny Silk om hur Bethel Church såg ut innan Bill kallade andra tjänstegåvor att vara med och bygga församlingen tillsammans med honom: inga hemgrupper, nästan inga verksamheter, – man kan säga att Bethel Church var ett enda långt förnyelsemöte! Det var Kris Vallotton och främst Danny Silk som byggde upp församlingen på andra plan. Min fru sade till mig efter pastorslunchen: “Är det inte konstigt att församlingen på många plan inte fungerade innan de andra ledarna kom? Ledarna var inte i funktion, ickeexisterande verksamhet och struktur m.m. Är inte det vad en apostel gör?”
Om aposteln är mästerbyggaren vars uppgift är att bygga Guds församling och lägga dess grund stadigt så är det lite märktligt att Bethel såg ut som det gjorde efter flera år med Bill som ledare: fantastiska saker skedde men helhetsperspektivet verkade saknas. Bill Johnson säger aldrig om sig själv att han är apostel, men många säger det om honom. Jag tror att Bill mycket väl kan vara apostel, men han liknar inte bilden av den typiska aposteln som målas upp av många.
Vi tenderar alltid att utgå ifrån vår egen erfarenhet när vi ska beskriva verkligheten. Eftersom Bill Johnson är den apostel som Danny levt med i så många år så är det inte konstigt att det påverkat hans syn på apostelns tjänst. Passionen för Guds närvaro och lovsång som Johnson har är inte nödvändigtvis kopplat till hans apostlaskap.
Bethel Church har också en karismatisk teologi och kultur. Jag tror det finns en risk att Silk kopplar apostelns tjänst lite för starkt till karismatisk förnyelse. Alla församlingar bör vara karismatiska församlingar, och apostlar bör vara karismatiska (liksom alla andra kristna), men jag tror kanske inte att apostelns tjänst främst handlar om att himlen börjar invadera jorden med mirakler och Gudsnärvaro när aposteln kommer i tjänst, även om det är en sak som bör känneteckna en apostel (2 Kor 12:12, 1 Kor 4:19-20).
FRÅGETECKEN NR 2: apostlar och faderskap
En annan undervisning om aposteln som Danny höll i Sverige är en av hans standardundervisningar: ”The spirit of adoption.” Silk inleder med att beskriva att vårt samhälle ropar efter andliga mödrar och fäder. Han beskriver klockrent detta fenomen inom vitt skilda segment av samhället. Många har en orphan spirit (hemlös anda) som präglar dem djupt genom livet p.g.a. saker som hänt dem. Så här långt är jag till etthundra procent med. Det som överaskar mig är Dannys lösning på problemet: apostlar.
Silk menar att när apostlarnas tjänst återupprättas i församlingarna och tillträder i sin andliga faders och modersroll så kommer människor att känna connection och orphan spirit kommer att minska. Detta håller jag inte med om. Danny Silk anser dessutom att apostlar är ovanliga och att många församlingar inte har en enda sådan. Hur skulle en upptagen ledargestalt som inte är med i min församling kunna hjälpa mig med min hemlösa anda och förkastelseproblematik? Om mina föräldrar inte visade mig kärlek och var distanserade, hur ska en apostel jag inte känner kunna möta mitt behov av en andlig mamma och pappa? Är det inte snarare herden som fyller detta behov och är lösningen här?
Jag håller med om att apostlar ofta är andliga förebilder som påverkar många, både genom sin tjänst i församlingen/församlingar de verkar i, men också genom böcker och mp3-undervisning m.m. Men detta är verkligen inte vad de ensamma, sårade, brutna människorna längtar efter. De längtar efter någon som på nära håll blir en del av deras liv. Det kan vara herden, men även människor med herdehjärtan i församlingen.
FRÅGETECKEN NR 3: tanken att inte alla är tjänstegåvor
Danny Silks grundförståelse av tjänstegåvorna liknar synen som majoriten av världens kristna har, nämligen att de flesta kristna inte är en tjänstegåva. Alan Hirsch & Tim Catchim och andra har på senare år börjat utmana detta och menar istället att Paulus i Efesierbrevet 4 tydligt skriver att alla är tjänstegåvor, om än i olika grad och kapacitet. Jag skriver mer om detta i Del 2: Superledare eller alla de heliga?
AVSLUTANDE TANKAR
Jag tackar Gud för Danny Silk och den välsignelse han är för många. Hans undervisning om att forma en hedrande kärlekskultur är den bästa på området. Jag har precis läst klart hans bok Loving our kids on purpose – making a heart to heart connection, och den är mycket bra. Så även om jag inte helt delar Silks syn på aposteln så uppskattar jag honom mycket.
Vad tänker du om Dannys defintion av aposteln?
Dela gärna dina tankar!
Blessings!
/David
Kingdom blog 