Kingdom blog

När jag ser de fem tjänstegåvorna så ser jag Jesu tjänst framför mig. Jag ser vishet och kunskap, kärlek och omsorg, urskiljning och andlig skärpa, nöd för de förlorade och visionärt byggande. Varje tjänstegåva har ett unikt sätt att se på tillvaron:

Aposteln är vänd mot visionen och uppdraget
Profeten är vänd mot himlen
Evangelisten är vänd mot världen
Herden är vänd mot de kristna
Läraren är vänd mot Bibeln

Påståendena säger mycket, men är samtidigt förenklingar. Herden kan t.ex. rikta sig mot världen med omsorg, evangelisten vänder sig mot de kristna för att utrusta dem att bli mer evangeliserande etc. Vilken fantastisk mångfald och bredd Gud lagt ned i skapelsen! När alla tjänstegåvornas perspektiv värderas så återspeglas Jesu tjänst genom församlingen. Eftersom alla i församlingen är tjänstegåvor så måste alla tjänstegåvorna lyftas fram för att alla ska komma i funktion.

KONSTEN ATT HÅLLA SAMS…

Frågan är om vi människor inte tenderar att gilla mångfald mer i teorin än i praktiken? De fem perspektiven kan komplettera varandra, men också upplevas som hot och motsatser. Antingen så vinner en eller ett par av tjänstegåvorna och tar makten över agendan, eller så lyckas vi erkänna vårt ömsesidiga behov av varandra och lever sida vid sida. Tyvärr är det vanligt att tjänstegåvorna inte lyckas samlas under samma tak. En viss församling leds av profeter och apostlar, och de drar till sig många likasinnade. En församling i andra änden av stan leds av herdar och lärare, och de drar till sig likasinnade.

Se gärna Danny Silks humoristiska illustration över hur tjänstegåvornas perspektiv kan krocka: (delar ej videon för att jag nödvändigtvis håller med om alla detaljer)

Evangelisten kan tycka att herden bara pysslar om de kristna som sitter och sover i kyrkbänkarna. Herden tycker att evangelisten är obekväm och inte tar hand om de människor han leder till tro. Läraren känner ibland att profeten är för flummig och inte är tillräckligt teologisk genomtänkt. Profeten tycker att läraren är fyrkantig och saknar kontakt med Guds nu-ord.

Generellt så kommer herden och läraren bra överens eftersom de är mer riktade mot de kristna och mer lika varandra. På samma sätt kommer aposteln och profeten ofta bra överens eftersom de är mer riktade mot mönsterbilden och Guds vision än vad de är mot människorna i församlingen. De kan dock riskera att köra över människor och inte lyckas skapa gemenskap och tillhörighet. Danny Silk talar om “open heavens and open back doors” i en församling som leds av aposteln och profeten. Lösningen på dessa öppna bakdörrar är framför allt herden, men även läraren.

Å andra sidan så riskerar herden och läraren att låta människors åsikter och traditioner stå i vägen för nödvändig förändring och förnyelse. Lösningen på det status quo som lätt uppstår i en församling ledd av herdar & lärare är aposteln och profeten. Evangelisten då? Utan evangelisten så finns det på sikt ingen församling…

EN DYSTER TITT I BACKSPEGELN…

Som jag nämnde tidigare i bloggserien så är det faktiskt först på senare år som alla fem tjänstegåvor börjat accepteras i störra skala. Den byråkratiskt ledda mainstreamkyrkan började alltmer urvattnas och efter 400-talet e.kr. tillsattes ledare utifrån andra kriterier än kallelse och smörjelse. Andens gåvor blev allt mindre vanliga och Gudstjänsterna blev en död liturgi där prästen fick en upphöjd roll och församling en allt mer passiv. Men Gud har alltid verkat på “bibliskt vis” genom sidorörelser och ibland genom förnyelserörelser inom mainstreamkyrkan.

Generellt har herden och läraren haft upphöjda positioner inom mainstreamkyrkan, och även på senare år inom diverse samfund. Upplysningstiden i väst ledde till en överbetoning på teoretisk kunskap som i princip gjorde kyrkan till ett klassrum. Medlemmar vill ha sina behov fyllda så de ser förstås till att välja en herde som huvudledare! Herde/lärar-kombinationen är som vi såg ovan obalanserad. Evangelister har ofta inte accepterats i lokala församlingar utan har tvingats starta egna organisationer och ministries. Detsamma gäller för apostlar och profeter. Dessa tre tjänstegåvor (särskilt aposteln och profeten) har tyvärr haft mycket uppförsbacke genom kyrkohistorien.

Än idag leds många församlingar av herdar eller/och lärare. Dessa ledare tenderar att välja herdetyper och lärartyper till äldste och andra ledarpositioner. Församlingen blir inte uppbyggd för att förverkliga missionsbefallningen i staden, utan för att medlemmarnas behov ska mötas och för att de ska lära sig Bibeln. Detta är den miljö som kan uppstå när herden och läraren leder. Herden och läraren behöver de andra tre, och de andra tre behöver herden och läraren.

HUR FORMAR MAN EN ENAD FEMFALDIG FÖRSAMLING?

Det finns säkerligen mycket att säga om detta, men här är tre saker jag tror har avgörande betydelse:

1. Fullt erkännande av vikten av allas perspektiv 
   Ska man kunna enas i praktiken, behöver det börja i teorin och förnyandet av våra tankar. Vi tenderar att tycka att vårt perspektiv är viktigast, mest bibliskt och andligast. Först när församlingen som helhet på allvar tror att alla är lika viktiga kan sann enhet och mångfald uppstå.
2. Att de fem finns respresenterade i församlingsledningen
   För att församlingens värderingar, gudstjänstliv, kultur, verksamhet och evangelisation ska vara femfaldigt intelligenta så behöver ledarskapet bestå av alla fem tjänstegåvor.
3. Att församlingen inspireras och utrustas i alla fem tjänstegåvor
   Som jag skrev om i Del 2: Den femfaldiga församlingen så handlar mognad om att växa i alla tjänstegåvorna. Lärjungaträningen i församlingen bör därför var medvetet utformad så att detta sker.

DE FEM ANLÄNDER TILL EN OLYCKSPLATS

Det har skett en fruktansvärd trafikolycka längs E4:an. Aposteln, profeten, evangelisten, herden och läraren anländer till olycksplatsen. Evangelisten rusar fram till några av dem som ser mest döende ut och försäkrar sig om att de känner Jesus. Om de inte gör det så vädjar han till dem att ge sina liv till Honom. Herden faller ned på knä vid dem som gråter och lider bland bilvraken. Han erbjuder sig att följa med i ambulansen och han tröstar de anhöriga. Profeten urskiljer en viss demonisk aktivitet kopplad till olyckan och börjar be och välsigna platsen så att ingenting liknande sker igen. Han upplever hur Gud highlightar några personer och börjar samtala med dem och delar profetiska ord.

Läraren börjar omedelbart analysera olycksplatsen. Han undersöker det som sker i detalj och skriver sedan en rapport om hur räddningsarbetet skulle kunna effektiviseras i framtiden. Han analyserar även vad som orsakade olyckan och hur det skulle kunna förebyggas med information till alla bilförare i landet. Aposteln coachar de andra fyra och hjälper dem att samarbeta under samma vision och hjärta: att minimera lidande och förebygga liknande olyckor. Aposteln bygger senare upp en frivilligorganisation som analyserar trafikolyckor för att dra lärdom av dem, erbjuder stödpersoner för anhöriga, som ber strategiskt för trafiken i landet och som på plats eller vid sjukhuset berättar om Jesus och ber om helande.

Låt oss för världens skull hålla sams och tillsammans utbreda Guds rike i femfaldig enhet!

Blessings
/David