Seers, – vad är det egentligen? Även om vi i väst generellt svävar i ovisshet om denna profettjänst så finns det gott om dem. De flesta ligger dock lågt och berättar för ytterst få om sina erfarenheter. En person jag mötte berättade att i princip ingen vet vad Gud gör i hans liv på området. De senaste åren har jag fått förmånen att möta och lära känna flera seers, och jag har insett hur viktiga de är.
Gud har genom kyrkohistorien ständigt försökt leda sin församling i rätt riktning, och velat återupprätta det som han hade tänkt att den skulle vara – Jesu kropp på jorden. Reformationer och väckelser har steg för steg fört församlingen tillbaka till bibliska sanningar och biblisk praktik. De senaste hundra åren har detta skeende accelererats och vi har fått se Andens kraft och gåvor bli accepterade inom de flesta samfund. De fem tjänstegåvorna apostel, profet, evangelist, lärare och herde har en efter en accepterats och aktiverats i olika grad. I kyrkorna i väst finns det dock fortfarande en gåva och en tjänst som är en vit fläck på kartan för de flesta: gåvan att skilja mellan andar och siarprofeten.
VAD ÄR EN SIARPROFET?
”Genom alla sina profeter och siare hade Herren inpräntat detta hos Israel och Juda…” (2 Kung 17:13)
”När israeliterna förr i tiden skulle söka råd hos Gud sade de: ”Kom, så går vi till siaren!” Det som numera heter profet kallades då siare.” (1 Sam 9:9)
Ordet ”siare” (eng: seers) i våra biblar kommer från de två hebreiska orden ro’eh (att se) och chozeh (profetisk vision).* Vi ser i andra versen ovan att Israels folk med tiden slopade distinktionen mellan siare och profet och kallade dem båda för profet. Siare och profet ligger nära varandra, och deras tjänst överlappar i mycket. Siarprofeten är en profet med betoning på det visuella. Jag återger James Golls lista med 12 olika profettjänster här, där siarprofeten är en av dem (kallas dreamers and visionaries där).
Min definition:
”En seer är församlingens profetiska ögon och mottar främst visuell kommunikation från Gud och ges himmelska uppenbarelser och erfarenheter.”
När jag för några år sedan började undervisa om gåvan att skilja mellan andar så insåg jag ganska snart att delar av det jag kallade urskiljningens gåva i själva verket beskriver siarprofeten. Jag justerade då undervisningen och visade när det jag sa rörde urskiljningsgåvan, och när det jag sa mer hamnade inom det siarprofetiska. Jag skriver mer om skillnaderna mellan dem här. Denna bloggserie kommer enbart fokusera på det siarprofetiska.
Reaktionerna på min undervisningsmix om gåvan att skilja mellan andar/det siarprofetiska brukar hamna inom följande tre kategorier:
Förvåning och nyfikenhet
De flesta har aldrig hört någon prata om dessa saker.
Rädsla och skepticism
Flera svenska kristna är obekväma när tydligt övernaturliga aspekter av kristen tro förs på tal, både utifrån okunskap om dessa saker i Bibeln men också utifrån den naturalistiska världsbild de fått av att leva i väst. Kyrkans tystnad i ämnet har gett nyandliga rörelser monopol på dessa frågor i Sverige, och tyvärr förknippar därför somliga undervisningen med new age
Tacksamhet och lättnad. Jag anade inte hur många det är som fungerar i gåvan att skilja mellan andar och det siarprofetiska. Sen jag började undervisa i ämnet blir jag kontaktad av människor från höger och vänster. Flera har växt upp och trott att de är galna, fått höra av välmenande kristna föräldrar och ledare att de bara inbillar sig, eller till och med fått höra av pastorer att de är besatta av demoner. Jag mötte nyligen en kvinna i 85 års-åldern som regelbundet har siarprofetiska upplevelser. Hon var djupt tacksam över att för första gången i sitt liv fått undervisning i ämnet. Hon berättade även hur hon flera gånger mötts av oförståelse och direkt fördömande av kristna ledare.
Eftersom de flesta församlingar i Sverige inte undervisar om dessa saker så vågar inte människor att dela sina erfarenheter. Andra som Gud har tänkt ska ha gåvan får den inte eftersom de knappt vet att gåvan existerar. Det är svårt att söka något man inte känner till eller värderar som viktigt.
ÖVERSIKT AV BLOGGSERIEN
Del 1: Introduktion
Del 2: Relationen mellan siare & profet + språkdilemma
Del 3: Den djupa delen av den profetiska bassängen
Del 4: Hur ser en siarprofets tjänst ut?
Del 5: Respons på vanliga invändningar
Del 6a: Philippa – en vanlig svensk seer
Del 6b: Malin – en vanlig svensk seer
Del 6c: Karin – en vanlig svensk seer
Del 6d: Min egen resa i det siarprofetiska
Del 7: Hur banar vi väg för siarprofeterna?
Del 8: Seers i församlingen
Del 9: Hur växer man i det siarprofetiska?
Del 10: Vägledning för siarprofeter
Del 11: Resurser för fortsatt fördjupning
VISION AV GUDS HJÄRTA FÖR SVENSKA SIARPROFETER
Slutligen vill jag dela en vision jag fick från Gud för ca ett år sedan. Jag satt där jag sitter nu, i vår fåtölj nere i vardagsrummet, och kände plötsligt Guds närvaro sänka sig ned över mig. Jag slöt ögonen och för mitt inre såg jag en snabbt svepande ovanifrån-vy över Sverige. Över hela landet highlightade Gud seers och jag såg hur många var förvirrade och isolerade. Jag såg och hörde även flera som skrek av rädsla på nätterna när de terroriserades av demoner som utnyttjade deras andliga känslighet (vilket tyvärr är vanligt). Jag kände Guds kärlek och nöd för dessa människor, började gråta och orkade inte se mer.
För mig var Guds uppmaning klar, – det är dags att börja undervisa om det siarprofetiska och gåvan att skilja mellan andar i ännu större skala. Ur ett herdeperspektiv har församlingens tystnad om dessa saker varit katastrofal för människorna jag såg i visionen. Utan vägledning och hjälp blir de andligt utsatta, isolerade, förvirrade och missförstådda. Flera lyckas förr eller senare stänga ner urskiljningen eller seendet för att slippa det. Värdefulla gåvor från Gud som är tänkta att bygga upp församlingen och utbreda Guds rike går dessutom till spillo.
Jag ser fram emot att höra era tankar och synpunkter under bloggseriens gång, så välkomna att utforska det siarprofetiska tillsammans med mig här framöver!
Blessings
/David
Slängde in en tanke på din länkade artikel, också.
Främst för att jag tror det är viktigt, som du säger, att vi inte blandar ihop gåvorna för mycket. Att se in i det osynliga är searens gåva. Som att se änglar eller demoner, eller någons framtid eller historia. Att skilja mellan andar, διακρισεις πνευματων ετερω, ”diskriminera andar olika”, handlar om att få insikt i vilken ande som agerar i ett sammanhang. Kanske se, men oftast ”känna”.
BÄGGE GÅVORNA ÄR VIKTIGA, lika viktiga, och helst skulle vi alla leva med alla gåvor aktiva…vad skulle kunna hända då? Och – vad hindrar?
Japp, båda är lika viktiga! 🙂
En tanke från min sida är att man också kan urskilja vilken ande som är verksam genom att se i det osynliga.
Det tror jag med. Där är det en överlapp, kruxet/”paradoxen” som som för min del styrker teorin om dessa som två ”olika gåvor från samma Ande”.
(Följande tesen ”alla korrekta logiska resonemang slutar i en paradox”…)