Andens gåvor | del 10: 8 tveksamma ursäkter

Andens gåvorOm jag inte använder mig av verktyg när jag renoverar mitt hus, och inte har för avsikt att göra det (trots att somliga påpekar att jag borde tänka om) så kommer jag på sikt antingen att ändra mig och börja använda verktyg, eller uppfinna argument som rättfärdigar varför jag inte använder dem. Att leva på ett sätt, men tänka på ett annat är väldigt obekvämt och uttröttande för oss människor. Därför brukar vi justera vår livsstil efter hur vi tänker, och justera hur vi tänker utifrån vår livsstil. Om jag sällan eller aldrig söker eller praktiserar Andens gåvor, så har jag troligen medvetetet eller omedvetet formulerat tankar som bekräftar mig i detta.

Ett tydligt exempel på detta från kyrkohistorien är ”cessationismen” – läran att Gud avlägsnade Andens gåvor från församlingen i och med den siste apostelns död eller efter Bibelns sammanställande. När Andens gåvor av olika skäl varit mer ovanliga under  kyrkohistorien, har somliga kristna börjat reflektera kring sin egen brist på erfarenhet. Utifrån detta har de sedan dragit teologiska slutsatser. Istället för att läsa Bibeln som normativ standard och försöka höja sin egen erfarenhet till Bibelns nivå, så valde de att sänka Bibelns standard till sin egen nivå. Istället för utmanas av Bibelns undervisning så skapade de en teologi som säger att Andens gåvor inte längre finns. Som du såg i mitt förra blogginlägg så är Bibeln tydlig vad gäller behovet av Andens kraft och gåvor.

Låt oss nu kolla på 8 vanliga (men högst tveksamma) nutida ursäkter för att inte ivrigt söka Andens gåvor och praktisera dem. Jag har personligen stött på alla dessa i samtal med människor, hört dem i predikningar och läst dem i böcker.

1. ”KÄRLEK ÄR VIKTIGARE ÄN KRAFT”
Det är inte ovanligt att kristna säger något i stil med det när ämnet Andens gåvor kommer på tal. Tänk att man kan ha så rätt, men ändå så fel. Det stämmer att Paulus skrev 1 Kor 13 och placerade det mellan 12 och 14 (som handlar om gåvorna) av en anledning. Gud är kärlek. Ingenting är större än kärlek. Men är det en anledning att ej lyda Paulus uppmaning från kapitel 14 att ivrigt söka Andens gåvor? Naturligtvis inte. Bara för att någonting är viktigast, kan vi inte stryka eller nedvärdera andra saker. Det blir mycket likt en skenmanöver:  ”Om jag byter ämne till Guds kärlek och säger att det är viktigare så slipper jag reflektera kring Andens gåvor.” Jag tror ingen medvetet tänker så, men det är vad vi i praktiken säger när vi använder en biblisk sanning för att slippa utmanas av en annan. 

Med kärleken som alibi kan vi undvika allt från evangelisation till strategisk bön. Man kan även byta ut kärlek mot något annat som man anser är viktigare än gåvorna: ”jag tycker du borde prata om det här istället”. 

2. ”MAN SKA SÖKA GIVAREN, INTE HANS GÅVOR”
En annan variant av denna är: ”Sök Guds ansikte, inte hans händer”. Det låter fromt och fint, men är obibliskt och onödigt. Paulus skriver i 1 Kor 14:1 att vi ivrigt ska söka Andens gåvor. Ingenstans i Bibeln står det att vi ej bör söka gåvor eller längta efter att tjäna Gud. Är tillbedjan och relationen med Gud viktigt? Naturligtvis. Men att använda det som en anledning att ej söka Andens gåvor blir även det en skenmanöver, där man använder ett bibliskt koncept för att slå ut ett annat bibliskt koncept man är obekväm med. Precis som att vi kan söka både Guds kärlek och kraft, så kan vi söka både givaren och hans gåvor. Faktum är att ”givaren” blir ett märkligt namn om det inte är så att han vill att vi ska ta emot hans gåvor. Dessutom, om vi söker Guds ansikte kommer han då och då leda oss att söka hans händer och hans gåvor.

3. ”MAN SKA HA FÖTTERNA PÅ JORDEN OCH INTE VARA ÖVERANDLIG”
Detta är ytterligare ett exempel på ett vanligt svenskt uttryck som används för att legitimera bristen på övernaturliga inslag i våra liv. Vi säger även att ”man inte ska ha huvudet uppe i det blå”, även fast Paulus skriver att vi ska tänka på det som finns där uppe, inte det som finns på jorden (Kol 3:1). Sanningen är att vi är mer präglade av västerländsk naturalism och jantelag än Bibeln ibland.

Naturligtvis ska vi inte bli gnostiska och fly vardagen på ett omoget sätt. Men som ofta är fallet så är vi mest rädda för det dike som vi är längst ifrån att hamna i. Västerländsk kristenhet befinner sig överlag nära det teoretiska och jordiska diket där vi fokuserar på verksamheter och vad som är mänskligt möjligt. De flesta svenska kristna är inte i närheten av något som kan betecknas som ”överandlighet”. Hur som helst, så är det faktum att ett fåtal blivit överandliga ingen ursäkt för oss andra att undvika Andens gåvor.

4. ”ANDENS GÅVOR SKYMMER JESUS OCH EVANGELIET”
Med tanke på hur framträdande Andens kraft och gåvor är i evangelierna, Apostlagärningarna och även i breven, så skulle detta argument troligen förvåna Jesus och den tidiga kyrkan. Bibeln lär snarare att Andens kraft uppenbarar Jesus och evangeliet. Vi ser t.ex. i Apostlagärningarna hela 46 ställen som handlar om Andens kraft. Alla större genombrott för Guds rike och evangeliet i denna bok är kopplade till kraftgärningar av olika slag.

Naturligtvis kan man som församling bli obalanserad och överbetona Andens gåvor. Men det är ingen anledning till att falla i motsatt dike och vara obalanserad i sin brist på kraft. En av de vanligaste invändningarna jag möter är just ”det får inte bli för mycket av Andens gåvor och sånt”. Problemet är att defintionen av vad som är för mycket tenderar att bli mycket subjektiv. I mitt tidigare blogginlägg Andens kraft och den obalanserade balansen skriver jag:

”Den senaste tiden har jag reflekterat lite mer över detta. Över den obalanserade balansen. Över att många kristna tycker det blir för mycket av Andens kraft, – alltid. Många församlingar har saknat Guds manifesterade kraft (både som en levande verklighet och undervisning om den) så länge att minsta hänvisning upplevs som extremt och obalanserat. I själva verket är det deras inre våg som är feljusterad. Den är nämligen felbalanserad flera kilo på minus.”

”För mycket-måttstocken” är en dålig bedömningsgrund. Somliga tycker predikningarna är för långa, andra att de är för korta. Vissa vill ha längre lovsångspass, andra kortare. En grupp vill ha större betoning på diakoni och rättvisa, andra mer undervisning om evangelisation och frälsning.

5. ”DET KAN GÅ FEL”
Detta är nog en av de vanligaste ursäkterna i Sverige. Det stämmer att människor använt gåvorna på ett felaktigt sätt. Och jag lider verkligen med dem som blivit brända i osunda karismatiska sammanhang. Jag skriver mer om vad jag anser är osund karismatik HÄR.

Paulus verkar dock inte köpa detta som en ursäkt att undvika Andens gåvor. Församlingen i Korinth hade en mängd moraliska problem och använde regelbundet gåvorna på ett sätt som inte byggde upp församlingen. Flera verkar dessutom haft felaktiga motiv i sitt praktiserande av dem. Så här skriver Paulus till denna församling i sitt brev:

”Ty vittnesbördet om Kristus har vunnit sådan fasthet hos er att det inte saknas något i era nådegåvor medan ni väntar på att vår herre Jesus Kristus skall uppenbaras. (1 Kor 1:7)

”Var också ivriga att få de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva.” (1 Kor 14:1)

Skulle vi välja att inledningsvis uppmuntra en församling som den i Korinth i att Andens gåvor är så verksamma? Troligen inte, men det gör Paulus. Han uppmuntrar dem senare i brevet till och med att ivrigt söka dem. Paulus visste att Andens gåvor aldrig är problemet. Problemet är alltid vi människor. Därför kan han i kapitel 14 både kritisera hur de använder gåvorna och uppmuntra dem att söka gåvorna ivrigt. Bad use is no reason for no use. Felaktig praktik är inget argument för ingen praktik. Låt oss ivrigt söka Andens gåvor och praktisera dem med vishet.

Det finns någonting som vi kan göra för att det ska gå fel i varje Gudstjänst och hemgruppsamling. Ett 100 % säkert recept för att alla samlingar ska bli obibliska och osunda: låt inte Andens gåvor vara i funktion. Om de är i funktion kan det ibland gå snett. Om de aldrig är i funktion går det alltid snett.Det är inte bara närvaron av någonting fel som kan vara osunt, utan även frånvaron av någonting rätt.

6. ”DET FINNS ANDRA SOM GÖR DE BITARNA”
Det är inte ovanligt att man resonerar som så att olika delar av kristi kropp i världen upptäckt olika saker, och att vi tillsammans blir balanserade. Mycket riktigt så har olika samfund och kyrkotraditioner olika styrkor och svagheter. Men frågan är om detta är en legitim ursäkt för att inte följa Nya testamentets undervisning om Andens gåvor? Att ingen eller få i min närhet praktiserar Andens gåvor är mycket riktigt en förklaring till varför jag ej lever så, men det är ingen ursäkt. Det är ingen anledning till att medvetet fortsätta på den vägen.

Låt oss använda denna logik på ett annat område. Är det sunt att en tydligt karismatisk församling struntar i kärleksfulla relationer och diakoni, bara för att det finns en annan församling i staden som är bra på sådant? Kan samma karismatiska församling med gott samvete bortse från vikten av tillbedjan och lovsång, eftersom en annan församling i stan har sin styrka där? Alla skulle svara nej på dessa frågor, och argumentera utifrån att kärleksfulla relationer, diakoni och tillbedjan är bibliskt och viktigt. På samma sätt kan inte församlingarna som lyckats med kärleksfulla relationer, diakoni och tillbedjan ignorera Andens gåvor, eftersom Andens gåvor är viktigt enligt Bibeln.

Kommer alla kristna individer och församlingar bli perfekt balanserade mångkampare? Troligen inte. Alla kommer ha starkare och svagare sidor. Det är naturligt och helt okej. Men alla behöver vi eftersträva att gestalta hela Guds rike och följa allt som står i Bibeln. Jag tror att alla kristna och församlingar är kallade att praktisera Andens gåvor. Hur de praktiseras och kulturen kring dem kan och bör dock vara olika. Sann mångfald är inte att vissa församlingar ej använder sig av Guds verktyg, utan att alla församlingar har olika ”personligheter” och uttryckssätt.

7. ”ANDENS GÅVOR GES INGEN STOR BETYDELSE I BIBELN”
Denna invändning har jag personligen fått höra många gånger under årens lopp. Eftersom många aldrig hört ett systematiskt bibelstudie om Andens kraft och gåvor tror de att Bibeln inte har så mycket att säga om det. Under hundratals söndagspredikningar, onsdagsbibelstudier och konferensmöten har de sällan hört något substantiellt i ämnet. Som jag skrev i föregeående blogginlägg ärver man då en blind fläck som man sedan reproducerar.

De tolv exempeltexter jag presenterade i förra inlägget visar hur normativa Andens gåvor är för församlingen och varje lärjunge. Vid några tillfällen har jag haft ett Bibelstudium där jag systematiskt går igenom Jesus & Andens kraft, Andens kraft i Apostlagärningarna och Paulus och Andens kraft. När de som lyssnar med egna ögon får se hur central Gud kraft är i Bibeln blir de ofta mycket förvånande. 

8. ”JAG ÄR INTE SÅ INTRESSERAD AV ANDENS GÅVOR”
Jag inser att inte alla människor är lika intresserade av Andens gåvor. Men samtidigt så handlar inte gåvorna om mig, och mitt särintresse. Alla gåvorna utom tungotalet är till för andra. Så visst borde det ligga i mitt intresse att få verktyg som gör att församlingen blir uppbyggd och Guds rike utbreds, eller hur? Även om inte alla lägger samma energi eller är lika fascinerade av gåvorna, så menar jag att det är alla lärjungars ansvar att öppna verktygslådan och lära sig några av verktygen, – for the sake of the world. 

AVSLUTANDE ORD
Om du inte läst delen innan detta inlägg, så rekommenderar jag dig att göra det. Där betonar jag att jag inte dömer de som inte praktiserar Andens gåvor, utan att jag verkligen förstår var de kommer ifrån. Det jag kritiserar och ifrågasätter är tankebyggnader och praktiker inom kyrkan.

Det är okej att misslyckas. Det är okej att känna sig kraftlös. Det är okej att sakna kunskap. Det är okej att sakna erfarenhet. Det är okej att vara påväg. Men låt oss aldrig påstå att det är naturligt för en församling att Andens gåvor ej praktiseras. Låt oss istället låta Guds ord utmana oss tills vi höjer vår erfarenhet till Bibelns nivå, istället för att dra ner Bibelns standard till vår nivå.

Om jag saknar kärlek och nöd för de förlorade vill jag ha en krismedvetenhet om att det inte är bibliskt eller normalt och försöka växa på dessa områden. Om jag saknar Andens kraft och gåvor vill jag ha en krismedvetenhet om det och försöka växa i mitt lärjungaskap. Vi måste göra upp med den märkliga tanken att Andens gåvor är valbar extrautrustning för den som följer Jesus. Låt oss våga kalla saker vid deras rätta namn. Att Andens gåvor inte är i funktion är obibliskt och inte vad Gud har tänkt för oss. Jag längtar efter dagen när detta börjar tas på allvar i svensk kristenhet.

Håller du med? Tänker du annorlunda? Oavsett vad ser jag fram emot att samtala vidare om detta med dig 🙂

Blessings
/David

ps. Jack Deere skriver mycket bra om sin egen resa från att ha varit emot Andens gåvor till att börja leva i dem i boken ”Surprised by the power of the Spirit”. Rekommenderas varmt. Det var faktiskt en av de böckerna som öppnade mina ögon och hjälpte mig börja gå i rätt riktning efter att jag fått tilltalet från Gud som jag berättade om i förra inlägget (köp boken HÄR för 109 kr inkl frakt!) ds.

3 reaktioner på ”Andens gåvor | del 10: 8 tveksamma ursäkter

  1. Som vanligt så sant det du skriver och så välformulerat. Anden är drivkraften i all vår verksamhet och särskilt i den viktigaste av alla verksamheter, att vinna människor för Gud. När jag läste din artikel kom jag att tänka på kören i en gammal sång: ”Tag emot, tag emot den gudomliga kraft, uti Frälsarens dyrbara blod. Tag emot denna kraft som de heliga haft, o du fruktande själ fatta mod”. Gud välsigne dig broder +

  2. Är tacksam till Gud för vad Han låter bli tydligt genom dig! Känner mig svältfödd på undervisning om Andens gåvor men bär på en längtan- en kristenhet som ser det övernaturliga som naturligt 😉. En längtan efter att gudstjänst inte ska innebära åskådare och åhörare som lyssnar till fina ord och sjunger fina sånger, utan att vi få komma tillsammans och få tjäna Gud och varandra. Dags att plocka upp verktygen som sagt…

    1. Amen! Jag tror tack och lov åren av torka och hungersnöd på det här området börjar gå mot sitt slut nu. Allt fler ledare och församlingar börjar på ett konkret sätt ta Bibelns undervisning om gåvorna på allvar och agerar efter det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s