12 problem med väktarbloggandet (del 1 av 3)

dove-judged-jpgInternetrevolutionen har förevigt förändrat hur vi inhämtar kunskap och kommunicerar. Detta har inneburit många nya möjligheter. En av dessa är ”inför-google-är-vi-alla-lika”-principen. Söker man på ett fotbollslag så tävlar lagets egna officiella hemsida med diverse fansidor, sportjournalister, bloggare etc. Nackdelen med detta är att behovet av källkritik ökar och mer ansvar läggs på den som söker efter information. En bloggare kan själv ha varit professionell fotbollsspelare och än idag arbeta inom klubbfotbollen. En annan bloggare saknar egen erfarenhet och har bristande kunskaper. För googlaren kan det ibland vara svårt att värdera informationen. Vilka grundvärderingar har den som skriver? Finns det människor runtomkring som kan rekommendera personen? Vad är frukten av personens liv? Med vilka motiv skriver personen? Risken att övervärdera en källa ökar om hemsidan man hittar bekräftar det man själv redan tycker.

Jag rebloggade nyligen Richard Hultmars utmärkta blogginlägg ”Låter vi oss bli bedragna?”. När vi är osäkra eller utmanade av någonting som är nytt för oss är risken stor att vi ivrigt söker efter någon undervisning som ”kliar oss i öronen”:

 Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå utmed den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter. Men var du sund och förnuftig i allt, bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst. (2 Tim 4:3-4)

Ett modernt scenario av det Paulus skriver är människor som på internet söker efter lärare som bekräftar deras egen åsikt, oro, skepticism eller ovilja till förändring.

GUDS ONLINE-VÄKTARE
Idag finns det både internationellt och i Sverige ett antal kristna bröder och systrar som menar sig ha kallelsen att bedöma och granska alla kristna i hela världen. Allt från samfund, rörelser, konferenser, lovsångsteam och enskilda troende är föremål för denna granskning. Jag insåg för några år sedan vilken skev bild av verkligheten man kan få om man googlar på någonting som berör karismatik. De flesta kristna, teologer, pastorer och ledare delar inte alls väktarbloggarnas uppfattning. Men på internet kan det verka så, eftersom få har valt att i apologetikens anda försvara nutida karismatik. När någon undrande och orolig person då googlar på en karismatisk ledares namn eller en karismatisk företeelse så poppar x antal väktarhemsidor upp. Tyvärr finns risken att personen ifråga har svårt att bedöma den information som då serveras.

12 PROBLEM MED VÄKTARBLOGGANDET
Jag ser flera problem med väktarbloggandet, både som fenomen, deras metoder, urskiljning, och själva innehållet. Jag vill vara tydlig med att inte alla väktarbloggar är likadana, så det är viktigt att vi inte drar alla över en kam. Samtidigt så går det att se tydliga gemensamma nämnare som gäller majoriteten. Jag vill också vara tydlig med att jag älskar dessa människor. De är mina bröder och systrar och jag ser fram emot att spendera evigheten tillsammans med dem. Detta blogginlägg är inget angrepp mot någon av dem som personer, utan är en granskning av fenomenet ”väktarbloggar”. En annan anledning att jag väljer att blogga om detta är att bidra till att inte fler börjar gå i deras fotspår.

Jag tänkte först att jag såg 7 huvudsakliga problem med fenomenet, men insåg snart att det finns finns betydligt mer material än så. Därför delar jag upp blogginlägget i tre delar.

Låt oss utforska de första 5 problemen med väktarbloggandet…

1. VÄKTARBLOGGANDET ÄR UTOMBIBLISKT
De flesta väktare är ivriga att peka ut de inom Kristi kropp som gör någonting som ej står exakt beskrivet i Bibeln. Även om det som praktiseras inte är obibliskt, d.v.s. motstrider någonting som finns uppenbarat i Skriften, så fördömer de det eftersom det ej uttryckligen står i Bibeln (läs mer om termen ”utombibliskt” här). Det ironiska är att väktarbloggandet är ett paradexempel på någonting utombibliskt. För det första står det ingenting om datorer, internet eller bloggar i Bibeln. För det andra så finns det inga exempel på väktare i Nya Testamentet, och egentligen inga i Gamla testamentet heller.

Var i Nya Testamentet kan du läsa om hur Gud utvalde Silvanus till att granska och vaka över alla församlingars teologi i hela världen? Eller om hur Brittanus fick uppgiften att offentligt bedöma ledare i andra världsdelar som hon aldrig själv träffat? Ingenstans. Finns det väktare i Gamla testamentet?

Du människobarn, jag har satt dig till väktare för Israels hus, för att du på mina vägnar skall varna dem, när du hör ett ord från min mun. När jag säger till den ogudaktige: Du skall dö, och du inte varnar honom och inte säger något för att varna den ogudaktige för hans ogudaktiga väg och så rädda hans liv, då skall den ogudaktige dö i sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand.” (Hes 3:17-18 FB)

Nej, det finns inget som liknar nutida onlineväktare i Gamla testamentet. Gud kallade och utvalde dock profeter som hade ansvar att vara Guds röst till Israels folk. Dessa profeters kallelseerfarenheter var generellt dramatiska, och det var ytterst få som hade denna uppgift. Det var dessutom inte profeterna själva som skötte granskandet, utan det var Gud själv. Han förmedlade sin bedömning till profeten som ord för ord förmedlade Herrens tilltal. Detta är långt från vad vi ser på väktarbloggar idag, där det snarare görs mänskliga bedömningar efter diverse kriterier. Dessutom är de flesta överens om att denna slags profetfunktion inte finns kvar på samma sätt i det nya förbundet.

Det finns förstås ledare som är kallade att vara herdar för lokala församlingar, där ett visst mått av ”vaktande” kan behövas. Och Gud reser i alla tider upp profetiska röster som på olika arenor är en källa av sanning och utmaning. Men konceptet att vara någon slags internationell superväktare som vakar över hela kristenheten är utom-bibliskt och kanske till och med obibliskt (d.v.s. att det motstrider Skriftens uppenbarelse, t.ex. om hur vi går tillrätta med varandra). Jag tycker dessutom ordet ”väktare” är olyckligt. Ordet i sig leder till ett fokus där man letar fel och med misstänksamhet betraktar sina syskon.

Naturligtvis behöver vi sakligt kunna reflektera teologiskt och pröva olika saker, men då utan de 12 problem som jag går igenom i bloggserien.

2. PROBLEMET MED YOUTUBE-URSKILJNING
En av de saker som ständigt återkommer i möte med väktarbloggarna och de som går i deras fotspår är att youtube.com används som en slags primärkälla för andlig urskiljning. Vid ett tillfälle skrev jag en lång och saklig utläggning till försvar för en företeelse (fylld med bibelord, referenser till kyrkohistorien och filosofisk logik) och fick då 5 youtube-klipp som svar av en av Sveriges ledande väktarbloggare. Detta är inte undantag, utan regel när man möter människor från väktarsfären. Klippen är dessutom ofta ihopklippta och redigerade av andra onlineväktare, så att det som visas är taget ur sitt sammanhang. Jag har själv blivit utsatt för detta en gång. Någon laddade ner en väns youtubefilm med hela min predikan, redigerade den i datorn, och postade den totalt sönderklippt och påstod att den visar att jag är en falsk tilbedjare.

3. ONLINEVÄKTARNA DÖMER UT STÖRRE DELEN AV KRISTENHETEN
Följande rörelser är de flesta väktarbloggare överens om inte är kristna utan kan vara besatta av falska andar:

– Trosrörelsen
– Alla etablerade församlingar som är berörda av den s.k. third-wave
– Vinyard
– De församlingar som relaterar till New Wine-nätverket
– De församlingar som berördes av Torontoförnyelsen
– Alla apostolisk-karismatiska nätverk (här rök stora delar av kristenheten i Sydamerika, Afrika och Asien)
– Katolska kyrkan

Redan här är vi uppe i över en miljard kristna som fördöms och baktalas på väktarbloggarna. Den kanske mest kände onlineväktaren i Sverige, Lennart Jareteg, skrev till och med på sin blogg Bibelfokus.se ett inlägg om varför Azuza street var en falsk demonisk väckelse. Därmed dömer Jareteg ut den tidiga pingströrelsen. Först långt senare började de saker Jareteg dömer ut att avta. Den internationella pingströrelsen präglas än idag av de det som Gud gjorde under Azuzatiden. Stora delar av kristenheten i Afrika och väckelsen i Kina präglas alltså också av ”draksådd”, för att använda ett ord från Jaretegs vokabulär.Det blir helt enkelt inte många kristna kvar i världen när väktarbloggarna är klara med sin urskiljning. Micael Grenholm kommenterar Bibelfokus inlägg om Azuza här.

4. ONLINEVÄKTARNA URSKILJER UTIFRÅN YTLIGA JÄMFÖRELSER
En av de vanligaste formerna av urskiljning på väktarbloggarna är ytliga jämförelser:

  • New age sysslar med helande och inom kundaliniyoga faller människor.
  • Y sysslar med helande och i deras samfund faller människor.= alltså är Y New Age och alla är besatta av österländska kundaliniandar.

Jag har här skrivit om varför ”kundaliniteorin” inte håller måttet, och här om försöken att bunta ihop nutida karismatik med New age. Låt oss se vad Bibeln har att säga om denna sortens urskiljning:

Mose och Aron gick till farao och gjorde som Herren hade befallt: Aron kastade sin stav framför farao och hans hovmän, och den förvandlades till en orm.  11Då kallade farao i sin tur på visa män och trollkarlar, och med sin svartkonst gjorde dessa egyptiska siarpräster samma sak:  12var och en kastade sin stav, och stavarna blev till ormar. Men deras stavar uppslukades av Arons stav. (2 Mos 7: 10-12)

Tänk om väktarbloggarna skulle granska Mose. Eftersom han gjorde samma sak som de egyptiska trollkarlarna så måste de väl ha samma ande som källa?  Nej, sanningen är att det är obibliskt att urskilja utifrån yttre likheter. Det fanns faktiskt några i Nya Testamentet som urskiljde på samma sätt som dagens väktarbloggare, – fariseerna och de skriftlärda.

De skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul och att det var med demonernas furste som han drev ut demonerna.  23Han kallade dem till sig och talade till dem i liknelser: ”Hur kan Satan driva ut Satan?  24Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå.  25Om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå.  26Om Satan gör uppror mot sig själv och splittras kan han inte bestå – det är slutet för honom.  27Ingen kan gå in och plundra en stark man på vad han äger, om han inte först binder honom; sedan kan han plundra hans hus.  28Sannerligen, människorna skall få förlåtelse för allt, för sina synder och för sina hädelser, hur de än hädar.  29Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.”  30De hade ju sagt att han hade en oren ande.

Mark 3:22-30

Fariseerna såg Jesus göra samma saker som diverse trollkarlar och sa att Satan var källan till Jesu mirakeltjänst. Jesus varnade dem för att kalla den helige Ande för en demon. Denna text leder oss till nästa problem med onlineväktarnas urskiljning…

5. VÄKTARBLOGGARNA MENAR ATT SATAN DRIVER UT SATAN
Jesus är som vi just såg tydlig med att Satan inte gör saker som förstör hans eget rike. Detta håller inte väktarbloggarna med om, eftersom de menar att Satan botar sjuka, driver ut demoner och utför alla möjliga falska tecken och mirakler genom de kristna som de kritiserar. Det vanligaste sättet de kritiserade församlingarna leder människor till tro på är genom under och tecken. Eftersom onlineväktarna anser att det är demoniska mirakel så menar de alltså att det är Satans förtjänst att miljontals människor överbevisats om att Jesus är Gud.

Jag brukar tänka som så här när jag och Jesus inte är överens om något: det är alltid en av oss som har fel, och det är inte Jesus.

Blessings
/David


21 reaktioner på ”12 problem med väktarbloggandet (del 1 av 3)

  1. Intressant ämne, David, och det betyder samtidigt att även du nu har en fungerande ”väktarblogg” eftersom du vakar över ”väktarna”.
    Fridens 🙂 Thomas

    1. Haha! 🙂
      Nej det skulle jag inte säga. Väktarbloggandet ser som sitt uppdrag att bedöma (fördöma) hela kristenheten. Jag har inga sådana ambitioner, utan granskade ett fenomen. Stor skillnad.

  2. En liten kommentar till punkt 1:
    1. Det finns väktarprofeter idag, har alltid funnits, men de hörs sällan. Detta av två skäl: dels att Gud inte pekar ut de stora felen på samma sätt som när han var ”chefen” för folket i allmänhet, dels att de flesta riksväktarprofeter ballar ut eller elimineras fort.
    2. Hesekiel-citatet talar inte bara om de stora orden över de övergripande/riks problemen. Fastmer talar det om sann kärlek: att varje kristen har att varna sin nästa som är på väg in i fördärv för vad som väntar om den fortsätter på den vägen.
    Den uppgiften är förknippad med kunskapens ord, men ofta förträngd pga ”the mortal sin called niceness” – ”dödssynden vi kallar snällhet”.
    3. Uppenbarligen har detta ingen koppling till väktarbloggandet, men jag kände en maning att lyfta upp ett perspektiv av kärlek och av profetian/kunskapen som ofta glöms bort/utelämnas, men som alltså är inombiblisk. 🙂

  3. For kanskje 15-20 år siden, når jeg enda ikke var frelst, men var veldig søkende, så gikk jeg på nettet for å lete etter info som kanskje kunne overbevise meg. Jeg fant slike tidlige vekterbloggere, resultatet for min del ble:
    1) Kraftig skepsis mot det som vekterbloggeren sa, jeg kunne ikke se hvilken ”autoritet” de kunne si det de sa. Jeg hadde lest bibelen godt nok til å se at samtidig som at de kritiserte andre for å bryte med det som stod i bibelen, så gjorde de det samme selv. Spesielt så jeg ikke noe av den kjærligheten som bibelen sier vi burde ha til andre kristne.
    2) Jeg ble også usikker på alt det jeg hadde hørt om den/de forkynnerne som ble kritisert. Kanskje hadde vekterbloggeren noe i det de sa?

    Konklusjonen da var at jeg trakk meg fra søket mot Gud for en tid. Jeg tror ikke jeg er den eneste søkeren som vil reagere slik. Jeg tror desverre at vekterbloggere har sendt mange søkere bort fra Jesus

  4. Hej igen, David!
    Jag läste igenom den artikel som du rekommenderade på Bibelfokus.se och kan konstatera att artikeln var både upplysande och sansad. Tvärtemot vad du påstår så skriver Lennart inte i artikeln att han dömer ut hela pingströrelsen. Han nämner inte heller något om de kristna i Afrika eller i Kina.

    Personligen så känner jag inte till ”Azuza-rörelsen” och då jag är relativt nyfrälst så jag är neutral i frågan. Däremot så skulle jag nog också göra den bedömningen att det OCKSÅ fanns demoniska krafter med i rörelsen utifrån de vittnesmål som finns. Det betyder ju samtidigt inte att människor inte blev frälsta, för människor blir ju frälsta var dag, oavsett vilket.

    1. Hej Thomas!

      Tack för dina tankar!
      ”Sansad” är inte ordet jag skulle använda för Jaretegs artikel. Han använder bl.a. det klassiska ”guilty by association” och lyfter fram att några av ledarnas föräldrar var katoliker, allt för att kasta barnen i dåligt ljus.

      Azuza street var inte vilken rörelse som helst, utan är rörelsen med stort R inom pingst. Det var där pingstväckelsen började år 1906. Hela pingströrelsen ser detta som sin födelseplats. Det som hände på Azuza skedde sen över hela världen och präglade pingströrelsen under lång tid. Idag har pingst i väst på sina håll tappat delar av sina väckelserötter dock, men i tex Sydamerika och Afrika är fortfarande pingströrelsen mycket karismatisk och är mer lik Azuza. Därför dömer Jareteg ut vad Gud gör även där, och hela pingströrelsen.

      Jag har läst mycket kyrkohistoria, och läser just nu en kurs i pentakostal kyrkohistoria vid Johannelund. Det som Jareteg skriver om Azuza är helt off mot vad seriösa forskare och teologer skriver om Azuza. Endast cessationister (de som tror Andens gåvor upphört existera) hävdar idag att Azuza ej var Andens verk.

      Det är logiskt att Jareteg dömer ut Azuza och allt annat inom väckelsehistorien, – eftersom det liknar den nutida karismatik som han konsekvent dömer ut på sin hemsida.

      Om du som du skriver saknar kunskap om Azuza, en av väckelsehistoriens händelser, rekommenderar jag dig att läsa ordentliga källor istället för Jaretegs extrema påståenden. Läs tex ”The Azuza street – mission and revival”. En mycket saklig och detaljerad redogörelse.

      Allt gott!

      1. Tack David för ditt uttömmande svar.
        Ja, i mån av tid kan det vara intressant att fördjupa sig i ämnet ”Azuza” och då kan det nog visa upp en mera nyanserad bild av vad som faktiskt hände.
        Anledningen att jag läste Jaretegs artikel var ju att du rekommenderande den i här, annars hade jag aldrig brytt mig om att läsa den.

  5. Att ligga i ena eller andra diket är väl aldrig bra?
    Men att inte vara aktsam för att den onde ständigt vill så in tvivel och andra läror i den sunda tron, är väl fel?

    1. Nej, mitt på vägen är helt klart att föredra. Jag tror såsom du säger att vi behöver urskilja och pröva andarna (1 Joh 4:1) Problemet jag ser med väktarbloggarna är inte främst att de vill pröva, utan HUR de prövar. Mina 12 punkter är en kritisk granskning på deras bristande obibliska urskiljning. Om man tog bort alla tolv problem så skulle jag aldrig skrivit det jag skrivit. Typ så tänker jag! 🙂 Hur tänker du själv?

  6. Jag har läst det du skrivit angående väktarrollen. Spontant oroar jag mig då man varnar för de som varnar. Helt klart finns det s.s.k. väktare som gottar sig i att varna, men att kasta ut väktarna som jag upplever att du gör, bara för att det finns osunt väktande tror jag är fel väg att gå (här måste vi vara vis).

    För att ta en liknelse på hur jag ser att den onde verkar i våra församlingar:
    Om jag tar en 500 lapp som min son har ritat ihop och går till affären, hur många expediter kommer att ta den som betalningsmedel?
    Om jag kopierar en 500 lapp, och gör samma sak, hur många kommer att ta emot den?
    Om jag gör likadant med ett förfinat papper, kommer jag då att kunna handla för den?
    Om jag anlitar en mycket duktig förfalskare, kommer då expediten att ta emot 500 lappen som betalning?

    Den onde kommer att göra allt för att få oss att köpa ett budskap som nästan når frälsning utan att göra det. Den onde kommer även att ta till de medel som är tillgängliga för att nå dit.
    Om jag som kristen inte förstår att läsa min bibel, studera ordet, leva i bön, vandra med mina medkristna. Ja då är risken stor att jag ”köper allt Gud som glimmar”.

    Jag har under ca 30 år (ja…jag börjar bli gammal) studerat olika fenomen och teologisk grund hos många sentida rörelser och oroar mig mer och mer över den förflyttningen från att vara Jesus centrerad, där synd minimeras alt. bannlyses inom undervisningen till att bli åt underhållningskaraktär, samt där ”jaget” hamnar mer i fokus än Jesus.

    Jag har nog kommentarer på alla 12 punkterna som jag tror skulle vara nyttigt både för dig och mig att belysa lite mer, (utan att för den skull rata allt du skriver).

    Så tänker jag
    Frid

    1. Tack för din kommentar och dina tankar. Jag har tyvärr inte hittills stött på någon svensk blogg som skulle kategoriseras som väktarblogg som jag tycker sysslar med god urskiljning. Alla präglas de i olika grad av de flesta av mina punkter.

      Jag kan förstå din oro. Problemet med väktarbloggarna är att de fördömer de utryck av kristen tro som kanske mest liknar tron vi finner i Apostlagärningarna: de karismatiska församlingarna. Därför anser jag att de gör stor skada för Guds verk i vårt land. Själv menar jag att de farliga tendenserna snarare finns inom liberalteologi och viljan att vara samhället till lags på alla plan, inte i konservativa karismatiska sammanhang.

      Om du har någon konkret invändning mot någon av mina punkter, tar jag tacksamt emot den.

      Frid

  7. Jag vet inte vilka alla väktarbloggar du avser, men skall bemöta punkt 1 som jag uppfattar det.

    1. VÄKTARBLOGGANDET ÄR UTOMBIBLISKT
    Du drar jämförelser att väktarbloggar är utombibliskt, vilket jag då kan dra en korkad jämförelse med att predika på Svenska är utombibliskt, så där lämnar jag den debatten åt sidan.

    Visst finns det fullt av väktare i bibeln, både i NT och i GT. Sök på vaka/väktare så finner du många uppmaningar om att stå på muren och blåsa i horn för att vakta på fienden. Detta handlar inte bara om stridande fiende på GT:s tid, utan även andligt.

    För att fokusera på NT, så var Jesus en skarp tillrättavisare (Väktare) för den som kom med ett osund lära. Ex.vis då Jesus tillrättade Petrus i Matt 16:23
    ”Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: ”Gå bort från mig , Satan! Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors.”


    Märk väl att den Jesus ”tuktade/tillrättavisade” var självaste Petrus, en sann Kristen om någon.
    Vi kan ta Paulus som tillrättavisade Korintierna eller Galaterna. Tala om att hans brev har fått spridning. Här kan de Svenska väktarbloggarna känna sig akterseglade 😉
    Jag skulle kunna fortsätta.
    Det jag tror är viktigt (som även jag håller på att lära mig), är att all tillrättavisning (Vakande/Väktande), även om den är skarp/tydlig, måste ske med kärlek. Ser man på ex. vis Paulus tillrättavisningar av de Kristna, så var han mycket skarp, men kom alltid med ett hopp, en omvändelse från en falsk lära.

    Problemet med många församlingar idag är att det är lika illa med dem som det var med de församlingar som Paulus tillrättavisade.

    Jag har en bekant som är med i Sveriges största frikyrkoförsamling, som oroar sig mycket över hur ungdomarna lever i församlingen.
    De dricker lika mycket som de utanför församlingen, de har lika många sexpartners som de utanför, de pratas skit och förtalas, ja de är församlingsbarn och med i församlingen, men ingen tillrättarvisar de.
    Ett av hans barn har farit mycket illa av de tillsynes ”heliga liv” de för inom församlingen, men lever ett helt annat liv utanför.

    Jag kan ta andra exempel på osunda manifestationer som får den mest liberale kyrkobesökaren att rygga tillbaka.

    Som jag ser det……
    Det tillrättavisas inte för mycket inom kristenheten idag. Vi saknar det profetiska vakande ordet inom våra församlingar idag, någonting som började att försvinna någon gång på -90 talet.
    Visst, det fanns de som tilllrättavisade utan kärlek och profeterade i köttet. Men det tar inte bort de sunda i att ”rensa i trädgården”. Bibeln talar mycket om att ansat och att det gör ont, men leder till liv.

    Ords 3:12
    Ty den Herren älskar tuktar han liksom en far den son
    som han har kär.

    Oj det blev långt………

    Frid 🙂

    1. Tack för din kommentar! 🙂
      Anledningen att jag påpekar att väktarbloggandet är utombibliskt är för att väktarbloggarna själva frekvent använder den logiken i sina resonemang. Blir intressant när man riktar deras argument mot dem själva.

      Jag citerar i mitt inlägg en text från GT som innehåller ordet väktare, så jag är medveten om det. Min poäng är att nutida s.k. väktare inte alls liknar GT-motsvarigheten.

      Dina exempel på tillrättavisning har en sak gemensamt: de sker relationellt. Alla exempel sker mellan människor som känner varandra och insyn i varandras liv. Jesus var ledare för Petrus, och Paulus apostel för Korinterna. Väktarbloggarna dömer på distans, känner inte de som de dömer och har ingen relationell koppling alls.

      Jag håller med dig om att det finns problem av många slag i församlingar och i kristnas enskilda liv. Frågan är vems uppgift det är att OFFENTLIGT tillrättavisa? Jag menar att det är lokala ledare eller andra ledare eller personer som har en relationell koppling. Man kan förstås diskutera teologi och argumentera för och emot, det har jag inget problem med. Men väktarbloggarna går ständigt till personangrepp och deras urskiljning är obiblisk och dålig, vilket jag utvecklar i mina punkter.

      Blessings!

      1. Att kommentera en lära/samfund/lärare-predikant offentligt beror helt på situationen.
        Jag håller helt med att man inte offentligt kan kritisera en predikant som verkar i en församling som inte förmedlar sitt budskap utåt i olika medier.
        Vi kan ta din blogg som ett exempel. Du riktar du den utåt, med läsare, allt ifrån till de som känner dig, till andra som inte känner dig (som undertecknad).

        Du har genom bloggandet lämnat den interna förkunnelsen (där de som lyssnar kan konfrontera dig direkt) och gått ut med budskapet till en offentlig publik, vilket jag ser som mycket positivt med internet.
        Frågan man skall ställa sig, är om man har rätt att gå ut offentligt med ett budskap utan att acceptera att granskningen sker offentligt? Det blir ju konstigt om ex. vis politiker inte skall kunna granskas offentligt om de framträder offentligt. Varför skulle det vara fel att göra det med en förkunnare?

        Om du är en företrädare för din församling, och (som ett exempel) lär dessa ”får” att Jesus inte är Guds son och att Jesus inte är Gud samt att du på dina bloggar deklarera detta.
        Om alla i din församling har vilseletts och köper din teologi, vem har då rätt att tillrättavisa dig?

        Här ser jag det som en skyldighet, att de som kommer i kontakt med en sådan blogg, varnar för en sådan villolära. Här kan man inte hävda att ingen har rätt att offentligt kritisera en felaktig lära. Går man endast tillrätta med bloggägaren personligen, hur skall då alla andra som läser bloggen se att det är en villolära?

        Se bara på alla breven som har blivit till allmän beskådan, där hela världen får veta hur Paulus tillrättavisade Korintierna eller Galaterna. Det gjordes som ett varnande exempel, samt att peka på den rätta vägen.

        Jag tror att ALLA har en skyldighet att tillrättavisa felaktigheter i en förkunnelse som leder till fördärvet.

        Frid

  8. Här är min konstruktiva kommentar till punkten.
    2. PROBLEMET MED YOUTUBE-URSKILJNING
    När det gäller att youtubebedöma en förkunnare så bör man många gånger vara väl insatt i den bakomvarande teologin i förkunnarens lära. Som mycket annat, så finns det tyckare, inom denna genre också, och det är givetvis olyckligt om en sund predikan klipps sönder och dras ned i smutsen.

    När jag studerar en lära/fenomen, så tittar jag MYCKET på var förkunnaren teologiskt står någon stans. Faktum är att ju mer osund teologi denne förkunnare (gäller även församlingar) har, ju mer suspekta manifestationer har många gånger dessa förkunnare.

    Många gånger då man skall bedöma, kan man inte bara gå på känslor, eller på att ”min ande godkänner detta”, för i andra ändan så står en annan och dennes ande förkastar samma sak. Vem vinner då?

    Jag är rädd att den andliga urskiljningen många gånger har fått ”stryka på foten” för köttets skull.
    Jag vet av erfarenhet att ju mer känslorna får styra, ju mindre vikt läggs det på den bakomliggande kristna teologiska grunden, till förmån för yttringar som inte förhärligar Gud.

    Här tror jag att, precis som lagen inte upphävdes då Jesus kom, utan fullbordades, så måste teologin träda in där känslorna har tagit över den andliga bedömningsförmågan.
    ”Youtubebedömning” är per automatik inte fel. Jag har sett en relativt känd predikant som vanhelgar nattvarden, med fylleliknande fester och hånskratt. Detta behövs varken någon andebedömning eller teologiskt grund, för att ta avstånd ifrån, det räcker med sunt förnuft.
    Frid 🙂

    1. Tack för flera bra tankar! 🙂
      Håller med om att youtube kan användas som kompletterande källa ibland. Ser man en predikan i sin helhet kan man dra slutsatser av just den predikan. Problemet är att de flesta youtubeklipp väktarna använder är redigerade av andra väktare, kompletta med voice-over, egna texter, otäck musik etc. Dessutom behöver vi akta oss för att låta en ytterlighet definiera det huvudsakliga. Alla rörelser och personer har haft sina sämre stunder. Väktarbloggarna gräver ofta fram ovanliga klipp och påstår att dessa är normativa. Ett annat problem med att titta på youtube är att man kastas rakt in i ett intimt skede där man som tittare ofta ej fått följa det som ledde till stunden man får bevittna. Man känner ej atmosfären i rummet, man känner ej människorna, det som sker är fullt av kulturella markörer som kanske skiljer från tittarens egna kultur etc.

      Peace!

  9. Faktum kvarstår då jag granskar olika företeelser inom kristenheten. Det verkar som om ju osundare teologi, desto mer suspekta manifestationer för den med sig.
    Jag har några enkla ”check points” för att göra en första bedömning av en förkunnelse/yttring.

    1. Fungerar förkunnarens budskap för alla människor, d.v.s. kan en förföljd kristen i Syrien ta till sig budskapet som förkunnaren står för, precis som Svensson i Tierp kan ta till sig budskapet?

    2.Kan vi tänka oss manifestera/uppföra oss på detta sätt i himmelen inför vår Helige Gud för att ära Honom? Eller kan vi tänka oss se Jesus göra samma saker som de som utför dessa yttringar?

    Är svaret nej på någon av frågorna, så skall man höja en varningsflagga över den förkunnaren/företeelsen, och gå in mer på djupet i deras teologi eller person.

    Frid

  10. Hej David. Jag måste bara hylla detta. Jag såg i ”Ge och du ska få”-gruppen på facebook att de lagt ut länkar där(som nu är borttagna) och folk gillade det. Den artikeln var en sågning av all karismatik som man kunde såga. Så blev jag illa berörd och tänkte tänk om någon hade gjort en granskning av dem. Så läser jag detta. Som är underbart för mina ögon att läsa. Tack.

    1. Tack Martin! Såg också den länken, var faktiskt jag som kontaktade admin så inlägget deletades! 😉 Ogillar att kritisera så skarpt som jag gör i denna serie, men väktarbloggarna behövas desvärre grankas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s