Seers: församlingens profetiska ögon | del 10 – Vägledning för seers

siare-bloggserie-design-001-2Nu i bloggseriens näst sista inlägg vill jag skriva vad jag skulle vilja säga till varje seer. Många seers saknar tyvärr stöd och vägledning, så detta ligger verkligen på mitt hjärta. Jag är medveten om att detta inlägg inte kan ersätta mötet med en andlig vägledare/mentor, men det är i alla fall bättre än ingenting alls. 🙂

1. Du är inte din gåva
Även om ditt seende och andliga känslighet troligen har påverkat dig mycket genom livet och ibland gjort att du känner dig ensam och udda, så är det siaprofetiska inte din identitet. Först och främst är du Guds barn och en del av hans stora familj. I Sverige 2017 kanske flera av dina kristna bröder och systrar saknar kunskap och förståelse för dina erfarenheter, men det betyder inte att de inte är din familj och önskar finnas med i ditt liv.

Det är viktigt att du inte har din identitet i det profetiska. Om det är din identiet kommer det bryta ned dig när andra är kritiska, och leda till högmod och andligt maktmissbruk när omgivningen fascineras av din gåva. Så försök i tanken att separera din gåva från dig som person. 

2. Ensam är inte stark
Jag vet hur svårt det kan vara att berätta om det siarprofetiska för andra. Men att bjuda in väl utvalda människor i ditt liv är värt risken. Försök hitta någon som kan ge dig stöd och andlig vägledning. Personen behöver ej själv ha siarprofetiska erfarenheter, – det räcker om personen är en god andlig vägledare och har en öppenhet för det. Undvik att dela för mycket med personer som är kritiska. Risken finns tyvärr att de sårar och skapar förvirring. ”Man ska inte kasta pärlor åt svin” står det i Bibeln, – så ha integritet och ge inte dina värdefulla pärlor till vem som helst.

Dina vänner kan kanske inte fungera som andliga vägledare/mentorer, men att ha någon/några vänner som du kan dela dina erfarenheter med kan vara skönt.

Det är också otroligt värdefullt att möta andra seers. Det kan vara befriande att få lyssna på någon som har liknande erfarenheter. Att be och se tillsammans är ett bra sätt att växa i gåvan och få bekräftelse på att vad man ser är korrekt.

3. Fördjupa dig inte i den andliga verkligheten hur som helst
Å ena sidan är den andliga verkligheten en naturlig del av tillvaron, och med Jesus som Herre och den helige Ande som guide så ska vi ej drivas av rädsla. Å andra sidan bör vi ej på eget bevåg utforska områden Jesus ej lett oss in i. T.ex. skulle en osund nyfikenhet på demoner och deras hemarena kunna leda oss in i saker vi ej är redo att möta.

Om du upptäckt att du kan förflytta dig i anden till olika platser, använd det med varsamhet. Gör det aldrig med tveksamma motiv. Det optimala är om Jesus eller en ängel från honom initierar och leder sådana förflyttningar. Lev i en livsstil av bön, – då kommer Gud ibland att förflytta dig såsom han önskar, inte minst när du ber för andra.

4. Mogna i det siarprofetiska eller stäng ner det
Eftersom vi lever i en fallen värld full av ondska och trasighet kan det vara tufft att vara seer. Somliga lever ständigt med antennerna påslagna och påverkas av människor runtomkring och demonisk aktivitet. ”Profeternas ande underordnar sig profeten” skriver Paulus till församlingen i Korinth. På samma sätt är inte tanken att du ska vara ett passivt offer för din förmåga. Om så är fallet står du inför ett val: antingen får du hjälp att kontrollera din gåva eller så behöver du stänga ner den. 

Här går det inte att skapa ett regelverk, – här behövs urskiljning, prövning och förmåga att se nyanser. Vissa seers har levt väldigt bevarade och upplever hur Gud är i kontroll, och att de i viss mån kan ”kliva in och ut” ur sin förmåga så att det inte dominerar deras liv. Andra har sedan barnsben blvit utsatta av angrepp från demoner och ser mest ondska och saknar kontroll.

Vissa seers har genom arv eller senare händelser fått sällskap av en demon, vilken påverkar deras medfödda känslighet negativt och ger visioner från en annan källa än Gud. Om det är fallet så behöver personen avsäga sig annan andlighet och få hjälp till befrielse. Andra har på samma sätt haft svårt att kontrollera seendet, och upplevt demoniska angrepp, – men har ingen demon kopplad till sig. Dessa personener behöver inte befrielse, utan behöver hjälp att hantera och helga sin gåva.

Om du som person blivit sårad av livet och bär på mycket trasighet, kan det vara svårt att hantera det siarprofetiska. Såren blir som öppningar för fienden att exploatera. Det kan ibland då vara klokt att stänga ner gåvan, åtminstone för en tid.

Jag har nu flera gånger talat om att ”stänga ner gåvan”, – vad menar jag med det egentligen? Faktum är att vi kan be Gud stänga ner dessa saker. Jag har mött flera personer som bett Gud avlägsna t.ex. gåvan att skilja mellan andar, och gåvan har då upphört att fungera i deras liv. Vissa kan behöva hjälp av någon annan att göra detta. Om problemet är någon form av spådomsande behöver man hjälp för att bli fri och stänga ner. Själv har jag ingen stor erfarenhet av stänga ner, men vet andra som har det.

Men en väg framåt kan också vara att istället växa i det siarprofetiska, och på så sätt lära sig kontrollera känsligheten såsom Gud har tänkt. En person jag vägledde valde just detta, och övervann på sätt sin rädsla och upphörde att vara ett offer och är nu till välsignelse för andra genom sin gåva.

Viktigast av allt: fråga Gud! Han är en god pappa som vet vad som är bäst för just dig. 

5. Underordna dig församlingens ledarskap
Vi är alla kallade att underordna oss vår församlings ledarskap. Om de inte tror på det siarprofetiska, så undvik att fungera i din gåva offentligt. Om du går mot deras önskan så saknar du skydd och gör dig själv väldigt sårbar. Antingen så får du och dina ledare hitta ett sammanhang i församlingen där du kan fungera i din tjänst, eller så kan det vara så att det finns en annan församling där man välkomnar det siarprofetiska.

Tyvärr är det siarprofetiska än så länge kontroversiellt och okänt i de flesta församlingar, så jag vet att det kanske inte finns en församling som är positiv till detta på din ort. Även om så är fallet kanske du kan hitta en person, eller en mindre grupp i församlingen som förstår och välkomnar din gåva.

Det kan också vara så att ledarskapet är positiva till det siarprofetiska, men att de anser att du gradvis behöver växa till i karaktär och mognad innan du fungerar på ett visst sätt. Lyssna på det och låt dig formas och ledas, – det är en del av att vara lärjunge.

6. Be utifrån vad du ser
Vid ett tillfälle stod jag, en annan seer (låt oss kalla honom Johan) och en tredje person och bad tillsammans. Johan delade att han såg som en ström av Jesu levande vatten över den tredje personen, vilket personen tyckte var uppmuntrande. Där skulle det kunna ha slutat. Faktum är många seers nöjer sig med att dela vad de ser. Det är en av anledningarna att somliga har svårt att se allmännyttan med det siarprofetiska. Församlingens seer går fram varje Gudstjänst och berättar för alla om något hen sett i rummet i lokalen. I början är det uppmuntrande för övriga församlingen, men efter ett tag så vänjer man sig och börjar undra vad poängen är med att se detta.

Tillbaka till Johan och vattenströmmen. Jag såg tillfället att pedagogiskt kunna illustrera varför man som seer ej endast ska dela vad man ser, utan även be utifrån det. Så jag förklarade att det vi ser i den osynliga verkligheten förstärks när vi talar ut det (alltså berättar), men att det ytterligare förstärks om vi ber utifrån det. Ibland förstärks det ytterligare ett steg om man utför en profetisk handling, och i tro agerar fysiskt utifrån vad man ser och ber. Så jag vände mig mot personen som Johan såg vattenströmmen över och bad: ”Jesus, låt ditt levande vatten strömma ner över [personens namn] just nu”. Samtidigt utförde jag en profetisk handling och svepte med armarna som om jag drog ned en vattenström från himlen över personen. Man såg direkt att Jesus rörde vid hjärtat och sedan föll personen till marken och Guds närvaro uppfyllde hela rummet på ett tydligt sätt.

Jag frågade Johan om han brukar be ut vad han ser, och han svarade nej. Numera misstänker jag dock att han gör det! 😉

7. Lev i bön
Grunden för siarprofetens tjänst är relation med Gud och att kultivera en livsstil i hans närvaro. Naturligtvis är alla lärjungar kallade till det, men en seer är särskilt beroende av detta för att fungera och växa i sin tjänst. Att leva i bön kalibrerar din känslighet, minskar risken för demoniska attacker, bevarar ditt hjärta och din tankar och gör att du kommer att se skarpare och mer regelbundet. Att aktivt fungera siarprofetiskt utan att leva i Andens flow kommer att dränera dig. Risken finns också att du gradvis förlorar fokus på Jesus och går vilse.

8. Ta risker
Jag har pratat med många seers som är frustrerade och längtar efter att deras seende ska  vara till hjälp för andra. De vill tjäna med Gud med vad han har gett dem men vet inte hur. Förhoppningsvis har denna bloggserie redan varit till hjälp på det området (inte minst del 4 om en seers tjänst), men här kommer en viktig nyckel: ta risker! Jag berättar i min story om hur jag kom till en punkt där jag sa till Gud: ”från om med nu kommer jag att be och agera utifrån vad du visar mig”. Efteråt började jag ta risker och berättade regelbundet för andra vad jag såg och bad utifrån det. Många har sedan dess blivit tröstade, uppmuntrade, utrustade och berörda av Gud utifrån vad jag ser.

Så om du vill växa i det siarprofetiska och betjäna andra, – börja ta risker! 🙂


******

Det finns förstås fler punkter jag skulle kunna ta upp, och jag skulle kunna säga mer om varje punkt ovan. Jag försöker dock respektera bloggformatet och ej skriva för långa inlägg. Hoppas något av det jag delat här har varit till hjälp för dig! Slutligen vill jag också säga:

…du är inte ensam! Det finns många kristna svenskar med samma erfarenheter som du. Än så länge är många av dem dolda, men allt fler börjar kliva fram. Gud älskar dig, och vill vägleda dig framåt. Jag ber att Gud ska uppenbara för dig vad som är nästa steg, och att han ska beskydda dig och välsigna dig.

Blessings
/David


2 reaktioner på ”Seers: församlingens profetiska ögon | del 10 – Vägledning för seers

  1. David,
    Jag har med stor behållning följt denna blogserie. I egenskap av ”blindstyre” vill jag säga att den har varit informativ, tankeväckande och uppmuntrande. Paulus uppmuntrar oss att söka alla Herrens gåvor, så, men, ja…

    Blindstyre, men vetgirig och detaljgirig, så undrar jag över en grej som du kanske kan utveckla litet. Du skriver dels ”gradvis behöver växa till i karaktär och mognad” och dels ”börja ta risker”. Det kan se ut som en motsägelse, för ett otränat öga. Eller så kan det se roligare ut att ta risker än att gradvis mogna…
    Jag funderar över hur denna gradvisa karaktärsmognad och detta risktagande går ihop. Hur de kan kombineras på rätt sätt. Typ, ska man börja marschera med höger eller vänster fot?

  2. Hej! Jag har läst igenom bloggen. Intressant att ni lyfter fram det till ljuset.
    Vill och brukar inte utblotta mig men jag har levt många år med denna ” gåvan”.

    Tänkte inte kommentera eller utblotta mig egentligen men, Vill inte att missförstånd gror i detta ämne, jag får till mig skuld att inte ha varit delaktig i detta ämne.

    Alla Gåvor vi får är vi ansvariga över. När jag ser/ vet osv måste jag agera ut i från den vägledning som jag får till mig. Om jag stänger ner (som en del skriver) får jag konsekvenser i min hand.
    Detta måste de som verkligen har denna gåva förstå. Vi arbetar för Guds vilja. Man kan inte stänga ner och tror att man är något större än Gud. Nu är jag anträffbar och nu är jag inte det Jesus. Det funkar inte så😊. Ju mer vi ser/vet/ känner/ upplever desto mer får vi bära och det är en stor förtroende som Gud har för oss. Han vet bäst hur mycket vi kan bära.

    Jesus ger oss vila och återhämtning i den rätta tiden för att utrusta oss i just den rätta ögonblicket. Gud stänger aldrig ner sig. Hur skulle jag våga stänga ner mig😊.
    Det är jätte farligt om man utövar sin gåva med sitt eget förstånd.

    Uppmuntrar: stå orubbliga och trofast i Jesus vägledning. Då faller vi inte för det mänskliga och absolut inte på knä inför de mörka krafterna som ständigt är ute efter oss. När man öppnar upp finns det ett flertal specifika demoner som står och väntar att det ska finnas ett litet litet glipa att glida in och döda/ stjäla och förstöra. Jag nämner några ut av de:
    Högmodens anden,
    Vilseledande
    Blockerade
    Avisandes
    Jetzebel
    Förtryckets ande
    Osv osv

    De kommer alltid i grupp. Det lilla minsta högmod man släpper in i sitt agerande bland människor bidrar med att de resterande ut av den gruppen även glider in.

    Vi som har gåvan måste utövar det med ödmjukhet. Ty stoft är vi och kraften är från Gud inte från oss. För de som inte vet/ kan hantera gåvan rätt kan högmod vara det största uppsåten att utföra gåvan för att upphöja sig inför andra som blir en osunt åtrå att tillfredsställa köttets begär. Ni som vet/ser/ känner/ upplever borde veta vad Jesus säger om det. 😊

    Jag har inte träffat några med den gåvan men jag visste att vi är fler. Det är uppmuntrande ni träder fram.
    Tack för intressant läsning
    Va rädd om er 💕
    Be bless

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s